Var är meningen?

338 Pages·2012·6.86 MB·English

Var är meningen?

Elevtexter och undervisningspraktiker

Linnaeus University Dissertations
Nr 101/2012

VAR ÄR MENINGEN?
Elevtexter och undervisningspraktiker

EWA BERGH NESTLOG
LINNAEUS UNIVERSITY PRESS
VAR ÄR MENINGEN? Elevtexter och undervisningspraktiker
Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i svenska språket med
didaktisk inriktning vid Institutionen för språk och litteratur vid
Linnéuniversitetet 2012.

Omslagsbild: “Mot havet” av Per Skogler, 2012
ISBN: 978-91-86983-83-3
Tryck: Ineko AB, Kållered
Abstract

Bergh Nestlog, Ewa (2012). Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker. (Where
is the meaning? Pupils’ texts and teaching practices), Linnaeus University Dissertations No
101/2012. ISBN: 978-91-86983-83-3. Written in Swedish with a summary in English.

This is about how pupils in years 4 to 6 of compulsory school and their teachers make
meaning in teaching activities and texts. The aim of the study is to investigate the teaching
and learning of writing and the pupils’ discursive texts. Another aim is to use linguistic
theories and develop methods and analytical concepts for studying teaching practices.
Sources for the material are the teaching practices in two classes, the teachers and the
pupils. The field studies lasted for two years, consisting of observations and interviews.
Twelve pupils’ texts and four writing projects are studied in depth.
The theoretical framework is linked to systemic functional linguistics, critical discourse
analysis, dialogical conception of language and new literacy studies. Analytical tools are also
derived from rhetorical structure theory, relief theory and theory of text sequences. These
tools have been adapted and are also applied in the analysis of the teaching practice. To
analyse pupils’ meaning making in their texts, a theory of mobility in texts is used.
The analyses show two different categories of texts and teaching practices. The
hierarchically composed texts are characterized by hierarchies concerning the entire text.
The sequentially coupled texts are characterized by many vague relations between text
entities. One conclusion is that the students in the hierarchically composed texts develop
knowledge during writing. They make meaning recursively when writing and they seem to
grasp the text as a whole in a way they do not in the sequentially coupled ones. In the
sequentially coupled texts, pupils seem to develop knowledge mostly before they write the
text, rather than during the writing. In the hierarchically composed practice the pupils
deepen their knowledge about text.
The result can be interpreted as showing that pupils primarily need education about
global text levels in order to develop text knowledge and subject knowledge. Teaching
practice seems to promote all pupils’ meaning making if the practice is characterized by
many interpersonal relations in the chains of spoken and written texts and if pupils learn to
write texts that can structure their meaning making in a functional way.

Keywords: teaching and learning writing, meaning making, pupils’ texts, upper primary
school, discursive practice, literacy practice, argumentative text, explanatory text, rhetorical
structure theory, relief theory

Förord
Det finns så mycket att vara ödmjuk inför. Åren som doktorand har präglats av
lustfyllt arbete med engagerande utmaningar. Jag har fått tid att tänka – tankar
som vuxit fram i ett samspel med de människor och texter som jag haft runt mig.
Jag är skyldig dem alla ett innerligt tack.
Först vill jag nämna den glädje det har varit att lära känna de elever och lärare
som har huvudrollerna i avhandlingen. På ett frikostigt och vänligt sätt har de låtit
mig ta del av sin vardag i skolan. Utan dem hade avhandlingen inte kunnat skrivas!
Den som tätast har följt mig i arbetet är min handledare, professor Gunilla
Byrman. Hon har oförtrutet funnits vid min sida genom doktorandtiden, alltid
stöttande, generös, prestigelös och konstruktivt kritisk. Jag har lärt mig mycket om
språk, text och forskning genom Gunilla och hela tiden haft roligt tillsammans
med henne. Min biträdande handledare, professor Ellen Krogh, har också betytt
mycket för mig. Hon har läst, kommenterat och diskuterat på ett skarpt och
idérikt sätt. Att få sitta tillsammans med handledarna och samtala har för mig
varit en brännpunkt fylld av energi, koncentration och stimulans. Tack, Gunilla
och Ellen!
Under slutseminariet i juni fick jag många kloka synpunkter av Åsa af
Geijerstam som la ner ett stort arbete på att läsa manus noggrant och formulera
nyttig kritik.
Många fler har bidragit till innehåll och strukturer i denna bok. Kolleger i
doktorandseminariet, högre seminariet i språk och diskursgruppen vid
Linnéuniversitetet har med olika perspektiv och idéer hjälpt mig framåt i arbetet.
Goda samtal under kaffepauser med kollegerna i svenska språket och svenska som
andraspråk har betytt mycket för mig, inte minst för välbefinnandet under
doktorandtiden. Teknisk och administrativ personal är ovärderlig med sitt stöd.
Under någon månad förra hösten fick jag möjlighet att vistas vid universitetet
i Oslo. Där blev jag väl mottagen av professor Frøydis Hertzberg. Hon ordnade
generöst tillvaron för mig och såg till att jag fick delta i seminarier och träffa
kolleger vid Institutt for lærerutdanning og skoleforskning och Institutt for
lingvistike og nordiske studier. Det var en inspirerande tid.
I slutfasen av avhandlingsarbetet har Alan Crozier språkgranskat de engelska
texterna i boken och där gett mig välbehövligt stöd. Jag är också tacksam för att
Viktoria Bengtsdotter Katz, Anna Ek, Solveig Hammarbäck, Annelie Johansson
och Astrid Skoglund korrekturläste något kapitel var. Viktoria är också
betydelsefull eftersom hon en gång bidrog till att jag började arbeta i
lärarutbildningen och fortsatte mina akademiska studier.
Professor Jan Einarsson var i inledningen av forskarstudierna en viktig person.
Han lotsade mig in i universitetstillvaron i Växjö, höll upp dörren och följde mig
en bit på vägen.
De viktigaste är ändå mina närmaste: make, dotter, son och mamma. Ni har
bidragit med kärlek, tålamod, tid tillsammans och tid för tystnad.
Tack ni alla!

Växjö i oktober 2012

Ewa Bergh Nestlog
Innehållsförteckning
1 Inledning..........................................................................................................5
1.1 Syfte.........................................................................................................6
1.2 Avhandlingens disposition.......................................................................6
1.3 Bakgrund..................................................................................................7
1.3.1 Studiens relation till tidigare forskning.........................................10
1.3.2 Studiens utgångspunkter...............................................................15
2 Från källmaterial till analysmaterial...............................................................19
2.1 Datakällor..............................................................................................20
2.2 Materialinsamling och datagenerering...................................................27
2.3 Metodologi.............................................................................................30
2.4 Forskningsetik........................................................................................32
3 Teori och analysmetod...................................................................................34
3.1 Kritisk diskursanalys i skolan.................................................................36
3.2 Den diskursiva praktiken.......................................................................46
3.3 Meningsskapande i text.........................................................................49
3.3.1 Textreception.................................................................................50
3.3.2 Textproduktion..............................................................................52
3.4 Meningsskapande i diskursiv praktik.....................................................55
3.5 Textproduktion och produktionsförståelse – analysverktyg...................60
3.5.1 Elevers rörlighet i text....................................................................62
3.5.2 Elevers rörlighet och lärares inriktning i diskursiv praktik............67
3.6 Analys av text och kontext – metoder och processer.............................71
3.6.1 Retorisk strukturteori.....................................................................76
3.6.2 Reliefteori......................................................................................91
3.6.3 Teori om textsekvenser..................................................................93
3.6.4 Analysprocesser..............................................................................95
4 Diskurser genom elevtexter............................................................................99
4.1 Perspektiv i elevtexter...........................................................................100
4.1.1 Hierarkikomponerade texter........................................................100
4.1.2 Sekvenskopplade texter................................................................106
4.1.3 Texter i fyra skrivprojekt..............................................................114
4.2 Elevers rörlighet i text..........................................................................126
1
4.2.1 Textbaserad textrörlighet.............................................................127
4.2.2 Utåtriktad textrörlighet................................................................129
4.2.3 Transaktiv textrörlighet...............................................................135
4.3 Jämförande sammanfattning................................................................139
5 Diskurser genom skriftpraktiker..................................................................145
5.1 Falkskolans skriftpraktiker...................................................................146
5.1.1 Perspektiv i Lek med genrer..........................................................146
5.1.2 Perspektiv i Klasstidning..............................................................155
5.1.3 Frideborgs inriktning i praktiken................................................172
5.2 Svanskolans skriftpraktiker..................................................................178
5.2.1 Perspektiv i Insändare om miljöfrågor...........................................179
5.2.2 Perspektiv i Samhällsorienterande ämnestext.................................188
5.2.3 Siglindas inriktning i praktiken...................................................202
5.3 Elevers rörlighet i praktik....................................................................209
5.3.1 Undervisningsfält.........................................................................210
5.3.2 Undervisningsröster och undervisningsform...............................216
5.4 Jämförande sammanfattning................................................................220
6 Texter och praktiker – slutdiskussion...........................................................231
6.1 Skribenters meningsskapande och texters strukturer...........................231
6.2 Texters kommunikativa potentialer.....................................................236
6.3 Kontexters kommunikativa potentialer................................................238
6.4 Elevers och lärares meningsskapande...................................................240
7 Didaktiska diskurser och kritiska notiser.....................................................243
7.1 Diskurser..............................................................................................243
7.2 Kritik och tillämpning..........................................................................248
7.3 Var är meningen?.................................................................................255
Sammanfattning...............................................................................................258
Summary..........................................................................................................264
Referenser.........................................................................................................270
BBiillaaggoorr oocchh ssaakk-re ogcisht etrer..m...r.e..g..i.s.t.e..r......................................................................287

2