Untitled - GUPEA - Göteborgs universitet

404 Pages·2015·26.47 MB·Swedish

upplevelser av förhistorier

upplevelser av förhistorier
analyser av svenska arkeologiska museiutställningar
Annika Bünz
SERIES B. GOTHENBURG, ARCHAEOLOGICAL THESES No 66
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Göteborgs universitet
Disputationsupplaga
ISBN: 978-91-85245-62-3.
http://hdl.handle.net/2077/38474
Stipendier och fonder som bidragit med medel för avhandlingens genomförande:
Filosofiska fakulteternas gemensamma donationsnämnd, Göteborgs universitet
Helge Ax:son Johnsons stiftelse
Kungliga och Hvitfedtska stiftelsen
Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg
Stiftelsen Lars Hiertas Minne
Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond
© Annika Bünz
omslag och layout: Rich Potter
omslagsbilder: Scen i utställningen Fångstfolk på Jamtli, Östersund. Foto: Annika Bünz
språkgransking av summary och abstract: Sara Ellis Nilsson
tryck: Reprocentralen, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, 2015
iv
till minnet av mina föräldrar
Margot och Ingemar
v
vi
förord
När jag som nyantagen doktorand första gången kom till institutionen för Historiska studier, mötte jag
i korridoren en av de lärare jag hade under grundutbildningen. Han drog med mig in på sitt arbetsrum
för att visa något som han hittat bland sina papper. Det var ett utdrag till en artikel som jag arbetat med
tillsammans med några kurskamrater efter en studieresa till Nationalmuseet i Köpenhamn. Redan under
den första terminen av arkeologistudierna fick vi i uppdrag att utifrån olika teman göra analyser av museets
utställningsberättelser. I vår grupp valde vi att göra en analys utifrån genus. Man skulle kunna tro att vägen
fram till den här avhandlingen redan nu var utstakad, men riktigt så enkelt var det inte. Det var först några år
senare som intresset för museer och utställningsberättande på allvar väcktes och det var egentligen av en ren
slump. Min studiekamrat och vän Fanny Steen lockade in mig på området och vi började arbeta tillsammans
med att utveckla och genomföra utställningsanalyser. Därför vill jag rikta ett stort tack till Fanny, det var tack
vare detta samarbete som jag formulerade det här avhandlingsprojektet.
Ett stort tack också till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh, som i rollen som huvudhandledare har
inspirerat och motiverat under hela arbetsprocessen med avhandlingen, från startögonblick till slutförande.
Elisabeth har alltid funnits till hands för råd och hjälp. Ett tack också till professor Håkan Karlsson för hand-
ledning och inspirerande samtal. Och, ett jättestor tack till Viveka Kjellmer, FD konst och bildvetenskap, för
värdefull handledning, inspirerande samtal, stöd och hjälp.
Men vägen har också kantats av en rad andra viktiga, inspirerande och uppmuntrande möten. Under
tiden som grundstudent i arkeologi hade jag förmånen att få vara en del av en dynamisk och inspirerande
grupp som berikade studierna på många olika plan. Jag sänder ett kollektivt tack till er alla, ingen nämnd
och ingen glömd. Från studietidens vedermödor vill jag också säga tack till Åsa (Gillberg) Jensen och Fredrik
Fahlander för många inspirerande diskussioner, och till professor Per Cornell, professor Tove Hjørungdal,
och Anita Synnestvedt som funnits med i samtalen både under grund- och forskarutbildning. Tack också till
professor Jarl Norbladh som har läst delar av mina texter och som har kommit med goda råd och uppmunt-
rande kommentarer.
För grundliga genomläsningar, givande och värdefulla samtal vid slutseminariet vill jag tacka Torgrim
Guttormsen och Mattias Bäckström. Ett tack också till doktorandkollegorna Henrik Alexandersson och
Ole Christian Aslaksen för genomläsning av seminarietexten. Henrik och Ole har också i vardagen deltagit i
samtalsrummet tillsammans med Alexander Andreeff, Anna Ihr, Andrine Nilsen, Annelie Nitenberg, Anna
Nyqvist Thorsson, Maria Persson, Joakim Welin och Johannes Daun (och många fler) och jag vill tacka er
för många inspirerande, ibland frustrerande, men alltid givande samtal.
Ett stort tack sänder jag till forskarseminariet vid Konst och bildvetenskap på institutionen för
Kulturvetenskaper, Göteborgs universitet, för att jag har fått delta i era samtal och för att ni läst och kom-
menterat mina texter. Det har varit mycket värdefullt för arbetet med avhandlingen. Och slutligen ett tack till
professor Mats Jansson för tipset om att narrativ teori skulle kunna vara ett värdefullt redskap i avhandlingen
och till professor Yvonne Leffler för genomläsning av texter och rådgivning om just analyser av berättelser.
Annika Bünz
Falkenberg 7 april 2015
vii
viii
innehåll
1 - inledning
syften och frågeställningar 10
det intersektionella perspektivet 12
betydelseskapande i fyra dimensioner 16
berättelsepraktiker 17
kommunikation som skapande och utbyte av betydelser 19
den materiella ingången 20
att analysera utställningsberättelser 23
urval av material 23
fältarbete – närvaro, dokumentation och återbesök 24
deskription som metod 26
en forskningsöversikt 27
2 - kommunikationens deltagare
inledning 37
författaren och läsaren – den narrativa teoribildningen 37
socialsemiotikens deltagare 42
arkitekten och användaren 44
avslutande reflektioner 46
ix