Synderskan och Lagen

373 Pages·2006·2.41 MB·English

by  Maritha Lundgren

Sociologiska institutionen
Umeå Universitet

Synderskan och Lagen

Barnamord i tre Norrlandslän 1830-1870

Gun-Britt Johansson

Akademiska avhandlingar vid Sociologiska institutionen
Umeå Universitet
No 46 2006
•

Sociologiska institutionen
Umeå universitet
Avhandling 2006

Omslagsbild: Maria Magdalena
Målning av Michelangelo Merisi da Caravaggio, 1596-1597
http://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida

Tryckt av Print & Media, Umeå universitet
April 2006

©Gun-Britt Johansson

ISSN 1104-2508
ISBN 91-7264-093-6
Johansson, Gun-Britt. Synderskan och Lagen: Barnamord i tre Norrlandslän 1830 –
1870. [The Female Sinner and the Law: Infanticide in Three Counties in Northern
Sweden 1830 – 1870]. Swedish text with a summary in English. Doctoral Disser-
tation in Sociology at the Faculty of Social Sciences, Umeå University, 2006.

ISBN 91-7264-093-6 ISSN 1104-2508

ABSTRACT

Many studies have been conducted on infanticide and child homicide. Researchers have
approached the subject with different theoretical frameworks and explored it from different
dimensions, geographical areas, and time periods. As much as the questions have varied so
have the answers. This study contributes to greater clarity on the causes of infanticide.
Despite numerous studies on the subject, there is still no consensus its causes. My aim has
been to combine different strategies for understanding the subject. I have used material both
from an aggregated level and from an individual level. The main question I sought to answer
was whether social causes rather than individual factors force or trigger women to kill their
newborn child? Court material also provides for an in-depth understanding of our history. The
social sciences have frequently drawn sketches of the social world with big lines. These lines
have been necessary and useful to point at large-scale transformations of civilisation and
modernisation but, in terms of understanding real life, they can provide us with a foggy and
even mistaken picture. When social scientists enter the historical archives and similar sources,
we often blunder in its richness and variation. Society may, in any case, have always been
complicated and the every day life for each person as well.

My findings show that infanticide signals low tolerance. In general, the women did not want
to kill their own children. Moreover, my findings, like the results of other studies before mine,
demonstrate that women who carry out infanticide represent normal women. To my
knowledge, there isn’t one study on infanticide that claims the women were not normal.
Women who committed infanticide did so out of fear: fear of losing their social bonds. They
killed their children if the existence of the bonds was endangered or threatened. Often social
bonds were related to their work situation as maids in farming households. If they couldn’t
stay in the household after having the baby, many women had no where else to go. Their
parents – poor, elderly or deceased – were unable to help. Sometimes the social bonds were
threatened by other factors, often related to the child’s father. If he was already married or had
a close relation with the woman’s family, their relationship could in fact, break her bonds to
her own family and other relatives. Some women already had an illegitimate child. With a
child out of wedlock, they had a difficult time getting work and housing. If they got pregnant
again and the father to the new child refused to marry her or to support the child, she could in
fact lack any resources for handling the situation.

Finally: the findings talk about honour and infanticide. It was always shameful to get a child
out of wedlock. But demographic research from North of Sweden has shown that these
children had almost the same chances of survival during their first year as legitimate children.
Sexuality outside marriage was not respected but much discussion around honour was more
related to how the women would manage with the child. In my findings, shame seems to be
related to having no support. Extramarital relations were not accepted but people probably
didn’t care to much about it as far as they managed on their own. Being rejected, helpless, not
able to work and not able to take care of the child that was what shame was about.

Keywords: Infanticide, child homicide, illegitimacy, social bonds, shame
•
Förord

Mitt hjärta flödar över av sköna ord.
Jag säger: Min dikt gäller en konung.
En snabb skrivares penna är min tunga.

Tack!

Orden ovan symboliserar det man känner när målsnöret äntligen är inom
räckhåll. Det är så många att tacka att man nästan inte vet i vilken ände man
ska börja men först av allt vill jag tacka Gud som alltid är med och som väl-
signar oss i allt vad vi gör. Därefter finns det fler kungar som bidragit till att
detta kunnat göras. Tack framförallt till Lasse, Lars Dahlgren som visat sig
vara inte bara en god rådgivare utan en stark bogserbåt när lasten är för tung.
Utom dig hade jag aldrig klarat det här! Du är snäll som ett lamm men visa-
de dig vara ett lejon i prövningens stund! Tack Lasse, du äger!

Många fler är värda mer än ett tack. Framförallt vill jag framhålla Rafael
Lindqvist utan vars hjälp jag aldrig hade fått tillgång till möjligheten att
skriva en avhandling. Björn Halleröd är också värd ett stort tack för att du
trott på mig och tillåtit mig att pröva mina vingar. Jag har också haft en
handledare på min axel, Åsa Bergenheim, som viskat i mitt öra att man inte
ska vara för rädd för att ta vara på väsentligheter och våga lämna det ovä-
sentliga. Ytterligare hjälp när det gäller tankeskärpa har Mats Johansson
varit. Mitt i djungeln är alla träd gröna och du har pekat på mönster och
strukturer.

Mina föräldrar och syskon har inte kunnat bidra på något praktiskt sätt men
jag vill ändå tacka er för att ni alltid tror på det jag gör och för att jag fått
utrymme att utvecklas och bli den jag är idag. Tack mamma och pappa! Jag
älskar er!

Mina vuxna barn Krister och Frida har också följt mitt arbete lite på avstånd.
Men inte desto mindre vet jag hur ni gläds med mig. Tack för att ni finns! De
andra barnen har fått dela min vånda och upptagenhet. Förlåt mig om jag
varit egoistisk ibland, men jag måste ju få detta klart. Jag ville berätta om
dessa kvinnor för att jag tycker att även de skulle ha varit värda att få föda
och umgås med sina barn. Emelie, Andrea och Gry ni är underbara tjejer, var
och en med sin begåvning. Jag är så stolt över er och jag hoppas att ni är
stolta över mig. Kramar.
Jag måste också nämna fler personer som varit till stöd för mig när jag suttit
med tusen frågor eller mera. På Demografiska databasen i Umeå har flera
personer aktivt medverkat till detta arbete. Först vill jag nämna Anna Lund-
berg utan vars hjälp jag aldrig klarat av befolkningsstatistik och kartor. Se-
dan vill jag nämna Anders Brändström vars tidigare forskning varit väsentlig
för mig. Du bidrog även till det goda bemötande jag fick från hela institutio-
nen när jag presenterade delar av min avhandling på ett seminarium hos er.
Tack också till Elisabeth Engberg för att du läste och kommenterade mitt
manus. Sören Edvinsson och Inez Egerbladh har stått till tjänst och svarat på
möjliga och omöjliga frågor. Ett stort tack också till er professor emeritus,
Egil Johansson som även han har bidragit genom att svara på frågor och
delge mig delar av sin egen forskning.

Jag vill också tacka idéhistoriska institutionen för att jag fick möjlighet att
presentera delar av min avhandling hos er. Kerstin Thörn, tack för att du
läste och engagerade dig så mycket i mitt manus. Jonas Liliequist tack för
synpunkter och att du ville bidra med opublicerat material. På institutionen
för historiska studier har även Robert Eckeryd bidragit med värdefulla
kommentarer och noggranna genomläsningar vid flera tillfällen. Marja Taus-
• si Sjöberg har även hon bidragit genom att svara på frågor. Senaste presenta-
tionen av mitt manus var vid Juridiska institutionen där Görel Granström,
Ruth Mannelqvist m.fl. diskuterade mitt material på ett seriöst och bra sätt.
Seminarierna på vår egen institution bör även de nämnas. Först vill jag tacka
seminariegruppen under Ingrid Schilds ledning som hade många frågor och
kommentarer, därefter vill jag tacka Peter Sköld från Centrum för samiska
studier som var opponent vid mitt slutseminarium. Tack alla ni som har en-
gagerat er!

Slutligen vill jag tacka vår administrativa personal som är så mycket mera än
administrativ. I Maria Jarls fåtölj fanns alltid tid för en stunds samtal, tack
Maria för uppmuntran och stöd! Din efterträdare Helene Risberg har på
samma sätt trott på mig hela tiden och uppmuntrat mig när det känts lite
tungt. Även Kicki Hjalmarsson är värd ett tack. Ibland behövs ventiler när
tillvaron trasslar. Din vikarie Katarina Hassler har även hon alltid tid för ett
leende och några ord på vägen. Jag vill även tacka Barbro Hedlund för ett
snabbt och effektivt agerande när min kropp krånglade. Lätt som en plätt
fixade du mitt arbetsrum till det bättre. Gun-Marie Eriksson tack även till dig
för att du finns och minns mig och alla dina tidigare studenter. Sist men inte
minst vill jag tacka Maritha Lundgren för att du hjälpt mig när tekniken
krånglat och för att texten slutligen kunde bearbetas och passa in i en bok.
För något år sedan kändes företaget att dra en tungt lastad båt in till land
närmast övermäktig. Lasten upplevdes stundtals så tung att båten börjat ta in
vatten. Vanligen får man rådet i det läget att slänga en så stor del av lasten
som möjligt, men jag vill tacka dig igen Lasse för att du aldrig pressade mig
på den punkten. I stället visade du dig vara världens starkaste bogserare.
Kanske tappade jag en del last på vägen, men det är ingenting som jag sak-
nar. Det känns alltid bättre att lasten får visa sig vara överflödig än att kasta
den innan man insett det. Jag är glad och tacksam idag för att du orkade bog-
sera min båt hela vägen!
•
Innehållsförteckning

1. SYFTE OCH INLEDNING 1
1.1 Barnets värde 2
1.2 Barnamord 3
1.3 Bakgrund 7
1.4 Forskningsläge 9
1.4.1 Sammanfattning 24
1.5 Avhandlingens struktur och disposition 25
2. TEORETISKA PERSPEKTIV 33
2.1 Solidaritet 34
2.2 Sociala band och skam 35
2.3 Det heliga 37
2.3.1 Den rättsliga arenan 39
2.3.2 Brott och synd 39
2.3.3 Äktenskap, sedlighet och könsmakt 42
2.3.4 Förändrade familjemönster 45
2.4 Sammanfattning 47
3. METOD 49
3.1 Sociologi och historia 49
3.2 Fallstudien som studieobjekt 50
3.3 Att tolka och förstå rättshistoriska källor 52
3.4 Urval 55
3.5 Mörkertal? 57
3.6 Avgränsningar och definitioner 59
4. SPÄDBARNSDÖDLIGHET, ILLEGITIMITET OCH
BARNAMORD 61
4.1 Spädbarnsdödlighet och oäkta barn i Sverige 62
4.1.1 Fruktsamhetsmönster och illegitimitet 69
4.1.2 Sekularisering 70
4.2 Barnamordsfrekvens i Sverige 1830–1870 72
4.2.1 Barnamordsfall i Sverige fördelat på antal, brottskategorier samt antal
anmälda och fällda 74
4.3 Barnamordens fördelning på län 76
4.3.1 Variationer mellan Norrlandslänen: Västerbotten, Norrbotten och
Västernorrland avseende barnamordsfrekvens fördelat på tioårsperioder 76
4.3.2 Illegitimitet i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten 78
4.4 Barnamordens fördelning på härader i Västernorrland,
Västerbotten och Norrbotten 80
4.4.1 Illegitimitet och barnamord på häradsnivå 83
4.4.2 Stöde härad 84
4.4.3 Nedertorneå 86
4.5 Förändringar över tid 87
4.6 Sammanfattning 90
5. BARNAMORD I RÄTTSHISTORISK BELYSNING 93
5.1 Bakgrund 93
5.2 Kungl. M:ts Edict om Barnemord 94
•
5.3 Påbud angående barnamord 95
5.4 Missgierningsbalken 1734 97
5.5 Omgivningens ansvar 98
5.6 Barnamordsplakatet 99
5.7 Uppsåt 102
5.8 Förslag till Allmän Criminal-Lag 1832 103
5.9 Cajsa Johanna 105
5.10 1864 års strafflag 112
5.11 Häradsrätternas problem 115
5.12 Sammanfattning 115
6. BARNAMORD I RÄTTSPRAXIS 117
6.1 Barnamordet i Mångbyn, Västerbotten 117
6.1.1 Johannafallet 126
6.1.2 Lövångers härad 128
6.2 Fosters läggande å lön i Bäsksele, Vilhelmina 129