Table Of ContentNordiska afri kainstitutet, Uppsala
Sydafrika i världen
Sydafrika
i världen
Åke Magnusson
Nordiska afrikainstitutet, Uppsala 1979
O Ake Magnusson 1979
ISBN 91 -7106-149-5
Offsetcenter ab, Uppsala 1979
Innehåll
Förord
1. Studien
2. Sydafrikas utrikespolitik 1910-1960
3. Sydafrikafrågan i FN:s generaldebatt-
konfliktens internationalisering
4. Isoleringsstrategin vinner fotfäste
5. Sydafrika och internationella organisationer
6. Södra Afrika: Gerillakrigens framväxt
7. Sydafrikas utrikespolitik under sextiotalet
8. Sydafrikas motåtgärder: Propaganda och
rustning
9. Ekonomiska förbindelser och immigration
10. Sydafrika i världen
Kall- och litteraturförteckning
Summary
Tabell- och diagramförteckning
Förord
I föreliggande skrift redovisas huvudresultatet av det arbete som alltsedan år 1973
bedrivits inom Södra Afrikaprojektet vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg.
Statens råd för samhällsforskning och Nordiska afrikainstitutet samt Arbetsmark-
nadsstyrelsen och Göteborgs universitet skapade i olika avseenden de nödvändiga
materiella förutsättningarna för forskningsarbetet.
Många enskilda personer medverkade var och en på sitt satt till att det över
huvud taget blev anledning att har skriva ett förord. De dryga åren underlättades
i själva verket av en talrik skara personer, men alldeles särskilt av Eva Beijer,
Eva Bernbro, Berit Moe-Dahl, Lilly Drouge och Liss-Karin Gedda samt Sören
Holmberg, Folke Johansson, Mietek Lidert, Leif Magnusson, Claes-Olof Olsson,
Lars Strömberg och Jaak Talvend.
Jörgen Westerstahl bidrog aktivt på skilda satt till arbetet. Trots att professors-
rollen på grund av den förda utbildningspolitiken successivt belastats med en uppsjö
förvaltningsärenden av rutinkaraktar, ägde Jörgen Westerstahl förmågan att i det
för mitt arbete kritiska skedet mobilisera krafter och tid, intresse och inspiration.
Tacket till Jörgen Westerstahl blir av dessa skal mycket djupt och personligt.
Mest har emellertid mina föräldrar betytt. Därför ar denna skrift tillägnad just
Lisbeth och Abel.
Göteborg i december 1977
Åke Magnusson
"Apartheid är en absolut
garanti för att omvärlden
inte kommer att lämna oss
i fred"
Alan Paton i
På Lång sikt
Studien
Två klyftor efter etniska linjer har alltsedan Sydafrikanska Unionen bildades i början
av innevarande sekel satt sin prägel på landets politik och förhållande till omvarlden.
Från början och fram till andra världskrigets slut var det klyftan mellan boer och
engelskspråkiga vita som utåt dominerade uppmärksamheten. Denna klyfta har sedan
dess i hög grad överbryggats inför sprängkraften från den andra klyftan, den som går
mellan vita och svarta invånare.
Båda dessa klyftor har det gemensamt att de inte bara berör Sydafrikas inrikesför-
hållanden. De har också utlöpare till den övriga världen. Motsättningen mellan boer
och engelskspråkiga vita knöt länge an till den europeiska stormaktspolitiken. Den nu
aktuella raskonflikten i Sydafrika är, i koncentrerad form, en återspegling av vad som
hände i internationell skala genom avkolonialiseringen och tredje världens framväxt.
Tre huvudfrågeställningar bildar den sammanhållande ramen för föreliggande studie,
som rör främst tiden 1960-1972. Ett första frageområde gäller sådana externa om-
ständigheter och krav samt i omvarlden iscensatta aktioner som påverkat eller syftat
till att påverka den sydafrikanska apartheidpolitiken. Här eftersträvas således en
analys av i vilken mån och på vilka sätt landets omgivning sökt utöva inflytande över
samhällsutvecklingen i Sydafrika, eller annorlunda uttryckt:
I vilken utsträckning har sydafrikafrågan föranlett uppmärksamhet utanför
landets egna gränser? Vilka ar därvid de bedömningar och krav på åtgärder
som framförts?
Då en stat utsätts för yttre påverkan vidtas åtgärder for att bibehålla rådande sam-
hallsskick i sina väsentliga drag. Sådana ltförsvarsreaktionerllk an vara av skilda
slag, men gemensamt syftar de till att avvärja alla krav om mer grundläggande för-
ändringar. Ett viktigt område är här det ~itrikespolitiska,d v s det som rör hur man
agerar i förhållande till yttervärlden, För Sydafrika undersöks denna aspekt genom
föl iande huvudfrågeställning:
På vilka sätt reagerade Sydafrika utåt på omvärldens framstötar om änd-
ringar av samhallsskicket och den förda politiken?
