Svar till instuderingsfrågorna i Spira

33 Pages·2007·0.45 MB·Swedish

SVAR
på frågorna i boken
tarm
skal
snäcka fot
Innehållsförteckning

KAPITEL 1 3
KAPITEL 2 3
KAPITEL 3 4
KAPITEL 4 5
KAPITEL 5 6
KAPITEL 6 6
KAPITEL 7 8
KAPITEL 8 9
KAPITEL 9 I. Systematik allmänt 10
KAPITEL 9 II. Djurriket 11
KAPITEL 9 III. Svampriket 13
KAPITEL 9 IV. Växtriket 14
KAPITEL 9 V. Enkla eukaryoter 15
KAPITEL 9 VI. Prokaryoter 15
KAPITEL 10 I. Livets historia 16
KAPITEL 10 II. Tecken på evolution 17
KAPITEL 10 III. Evolutionens mekanismer 17
KAPITEL 10 IV. Människans evolution 18
KAPITEL 11 0. Ekologin som vetenskap 19
KAPITEL 11 I. Organismen i sin miljö 20
KAPITEL 11 II. Populationer 20
KAPITEL 11 III. Organismsamhället 22
KAPITEL 11 IV. Ekosystemet 23
KAPITEL 11 V. Biosfären 24
KAPITEL 12 I. Allmänt 25
KAPITEL 12 II. Etologi 25
KAPITEL 12 III. Beteende-ekologi 26
KAPITEL 13 I. Allmänt 27
KAPITEL 13 II. Sötvatten 28
KAPITEL 13 III. Hav 29
KAPITEL 13 IV. Våtmarker 30
KAPITEL 14 I. Allmänt 30
KAPITEL 14 II. Sveriges landmiljöer 31
KAPITEL 14 III. Jordens biom 32
KAPITEL 15 33

Spira – Svar till frågorna © Liber AB och författarna
Denna sida får kopieras 2
KAPITEL 1
1. Cellbiologi, biokemi, genetik, genteknik, systematik, evolutionsläran och
ekologi.
2. Pseudovetenskap är när man påstår något som det inte finns
vetenskapliga belägg för. Exempel är påståendet om att det finns
överlägsna folkgrupper, att växter kan tränas i att klara kyla eller att
genom åderlåtning förhindra sjukdomar.
3. Ett vetenskapligt arbetssätt har följande arbetsgång:
frågeställning (cid:206) hypotes (cid:206) undersökning (cid:206) resultat (cid:206) slutsats (cid:206) återkoppling
4. Cellteorin och evolutionsteorin.
5. Med en referens får man reda på om försöket gett något effekt.
6. Ljuset måste kunna passera genom preparatet.
KAPITEL 2
1. Alla levande organismer har energiomsättning och förmågor som att växa,
fortplanta sig och reagera på omgivningen.
2. Heterotrofer får sitt byggmaterial och sin energi från organiska ämnen de
äter.
3. Autotrofer tillverkar själva sitt byggmaterial från luftens koldioxid och
vatten. Energin får de från solljuset (fotoautotrofer) eller kemiska ämnen i
omgivningen (kemoautotrofer).
4. Se fråga 3.
5. Se fråga 3.
6. Cellandning är när cellen frigör energi från organiska ämnen.
7. Energi kan utvinnas utan syre genom jäsning hos t.ex. jästsvampar.
8. Organellerna som deltar är kloroplaster (fotosyntesen) och mitokondrierna
(cellandningen).
9. Vanligast är kol, väte, syre, kväve, fosfor och svavel.
10. Kolhydrater, lipider, proteiner och nukleinsyror.
11. Aminosyror bygger upp proteiner.
12. Proteiner ingår i muskler, hud, naglar och hår. Dessutom bygger proteiner
upp enzymer, antikroppar och transportmolekyler som t.ex. hemoglobin.
13. Till lipiderna räknas ämnen som inte löser sig lätt i vatten t.ex. fett,
fosfolipider, karotenoider och steroider.
14. Fetterna fungerar bl.a. som energiförråd.
15. Cellmembranen består till största delen av fosfolipider.
16. Socker och stärkelse är växternas energilager.
17. Cellulosa bygger upp växternas cellväggar.
18. Grundstrukturen i DNA och RNA består av en sockergrupp, en
fosfatgrupp och en kvävebas (nukleotid).
Spira – Svar till frågorna © Liber AB och författarna
Denna sida får kopieras 3
19. Cellmembranet är uppbyggt i huvudsak av ett dubbelt fosfolipidlager,
med insprängda proteinmolekyler lite varstans.
20. Diffusion innebär att ett ämne sprider sig i en vätska eller en gas så att
koncentrationen till slut är lika överallt i gasen eller vätskan.
21. Passiv transport sker utan energi och sker från en högre till en lägre
koncentration. Detta händer genom diffusion av molekyler som syre och
koldioxid eller genom kanalprotein.
22. Aktiv transport sker med energi från en låg till en hög koncentration.
23. Ett pumpprotein hjälper till vid aktiv transport att föra över ämnet ifråga.
24. Vattnets diffusion över ett membran kallas osmos.
25. Bakterier och arkéer är prokaryoter (se sidan 101 i läroboken).
26. Eukaryoter har cellkärna. Alla organismer förutom bakterier och arkéer är
eukaryota.
27. Skillnader mellan djur- och växtceller är att djurcellerna även har
lysosomer och att växtcellerna har kloroplaster, cellvägg och vakuol.
28. Vid bl.a. diskussioner gällande miljö eller läkemedel. Detta för att ett
miljöproblem sällan är lokalt utan får globala konsekvenser som t.ex.
påverkan på växthuseffekten. Läkemedelsanvändningen kan ge resistenta
bakterier eller virus.
29. De innehåller DNA/RNA och kan föröka sig men de är inga egentliga
celler i sig själva och måste utnyttja andra celler för sin förökning.
30. I ett retrovirus går den ärftliga informationen baklänges från RNA till
DNA.
31. När ett protein med felaktig form får andra proteiner att också få annan
form, blir det ett prion.
32. Se sidan 28 i läroboken.
33. Se sidan 28 i läroboken.
KAPITEL 3
1. 1953.
2. DNA och RNA följer samma principer i sin uppbyggnad av nukleotider
bestående av kvävebaser, fosfat och sockergrupp. Gemensamma
kvävebaser är G, C, och A. Kvävebaserna som skiljer sig åt är T (i DNA)
och U (i RNA). Sockerarterna skiljer sig något åt. I RNA finns ribos och i
DNA deoxiribos. DNA är uppbyggd av två kedjor, medan RNA endast
har en.
3. En nukleotid består av en kvävebas, fosfatgrupp och ett socker.
4. Replikation.
5. DNA-polymeras är ett enzym som hjälper till att bygga upp en ny DNA-
kedja i replikationsprocessen.
Spira – Svar till frågorna © Liber AB och författarna
Denna sida får kopieras 4
6. De två identiska DNA-kedjorna som bildas efter replikationen kallas
systerkromatider.
7. DNA ”läses av" och det blir en m-RNA sträng (transkription) som innan
den transporteras ut ur cellkärnan klipper bort stycken som inte behövs
(introner). m-RNA transporteras till cytoplasmans ribosomer (uppbyggt
av r-RNA) där den fungerar som en mall för sammansättningen av
aminosyrorna till det färdiga proteinet (translation). Aminosyrorna
transporteras till ribosomerna med hjälp av t-RNA.
8. Nonsens -DNA är stycken mellan generna som inte verkar innehålla
någon vettig information (i alla fall vad man känner till idag). Introner är
stycken inom en gen som inte innehåller information om det blivande
proteinet.
9. Den genetiska koden är sambandet mellan ett visst kodon (tre kvävebaser
på m-RNA:t) och en bestämd aminosyra.
10. Kodon är tre kvävebaser på m-RNA:t och antikodon är motsvarande tre
kvävebaser på t-RNA:t.
11. Ett protein får sin speciella egenskap främst genom sin veckning, som i sin
tur beror på aminosyrornas ordningsföljd.
12. Genreglering är att vissa gener är aktiva andra passiva. På så vis
differentieras celler.
KAPITEL 4
1. Histoner är proteiner som DNA-molekylen är bunden till. I en kromosom
är DNA-molekylen upplindad på histoner.
2. Mitos sker vid vanlig celldelning och meios vid bildandet av könsceller
(kallas även för reduktionsdelning).
3. Faserna G , G , S, G och M.
0 1 2
4. I G -fasen sköter cellen sina vanliga uppgifter som t.ex. nervsignalering.
0
5. Om fel uppstår i replikationen inte går att reparera begår cellen självmord
eller s.k. programmerad celldöd.
6. Interfas, profas, metafas, anafas, telofas och cytokines.
7. Telomererna.
8. Fördelarna är bl.a. att det går snabbt och är energisnålt. Nackdelarna är att
det inte blir någon genetik variation och organismen kan lätt slås ut.
9. Homologa (homo=lika) kromosomer är de kromosomer som ingår i ett
kromosompar. Haploid kromosomuppsättning (n) har endast en av
kromosomerna i kromosomparet, vilket är fallet med könscellerna. Det
befruktade ägget har däremot båda kromosomerna i det homologa
kromosomparet (2n).
10. Kvinnor har två likadana könskromosomer, X och X, medan män har en X-
och en Y-kromosom.
Spira – Svar till frågorna © Liber AB och författarna
Denna sida får kopieras 5
11. SRY-genen sitter normalt på Y-kromosomer och det är genen som styr
könsutvecklingen till manligt kön.
KAPITEL 5
1. Det innebär att själva arvsmassan plötsligt förändras.
2. Det finns tre typer av genmutationer: enstaka baser byts ut, läggs till eller
tas bort.
3. En tyst mutation leder till att det blir samma aminosyra som tidigare,
vilket innebär att mutationen inte märks.
4. Cellen kan göra slumpmässiga misstag, men mutationer kan också orsakas
av yttre faktorer som strålning eller kemikalier.
5. Reparationsmekanismen bygger på att det finns en andra halva av DNA-
molekylen med den rätta informationen. Enzymer kan då reparera med
denna halva som mall.
6. Man talar ofta om följande typer av kromosommutationer: en fördubbling
av kromosomantalet, en extra kromosom, en kromosom för lite, att en del
av en kromosom fattas eller har flyttat över till en annan kromosom.
7. Ett avvikande kromosomantal uppstår alltid i samband med
celldelningen.
8. Turners syndrom (endast en X-kromosom): korta flickor som inte mognar
till kvinnor.
Klinefelters syndrom (XXY): män med kvinnliga drag som antydan till bröst.
Dåligt utvecklade könsorgan.
Downs syndrom (tre av kromosom 21 = trisomi 21): obalans i
genprodukterna leder bl.a. till anrikning av väteperoxid som är skadligt
för cellerna. Personer med Downs syndrom får ett karaktäristiskt utseende
och ett visst mått av handikapp.
Cri du chat (förlust av en bit av kromosom 5): missbildningar av bl.a.
struphuvudet orsakar ett kattliknande jamande när barnet skriker.
9. Cancer kan uppstå när det sker en mutation i själva genaktiviteten så att
cellen förökar sig ohämmat.
KAPITEL 6
1. Europa var drabbad av hungersnöd och det behövdes metoder för att få
fram större skördar och djur som som växer snabbare. Mendel ville lösa
problemet.
2. Mendel kom fram till att egenskaper i regel ärvs var för sig, att varje
egenskap har två ”partiklar” och att könscellerna endast har en av dessa
”partiklar”. Dessutom fann han att om man korsar två individer som
skiljer sig år i mer än en typ av egenskap, kan man få nya kombinationer.
3. T. H. Morgan var med och lade grunden till den klassiska genetiken.
Spira – Svar till frågorna © Liber AB och författarna
Denna sida får kopieras 6
4. Bananflugor , majs och tomater är några flitigt använda försöksorganismer
inom genetiken.
5. Begrepp:
locus = genens plats på kromosomen
allel = genvarianter
homozygot = individen har likadana alleler för en viss egenskap (gen).
heterozygot = individen har olika alleler för en viss egenskap (gen).
genotyp = de arvsanlag en individ har för en viss egenskap.
fenotyp = den egenskap som visar sig, uttrycks, hos en individ.
kopplade gener = gener som finns i samma kromosom.
autosomala kromosomer = alla kromosomer utom könskromosomerna.
6. Dominanta alleler är alleler som uttrycks i enkel uppsättning, och
recessiva alleler är alleler som endast uttrycks i dubbel uppsättning.
7. Intermediär nedärvning kallas det när två olika alleler för samma
egenskap (gen), deltar i uttrycket. De är alltså med och bestämmer
egenskapen båda två.
8. Det kan finnas fler än två alleler för en egenskap och de är olika starka i
förhållande till varandra. En recessiv allel kan därför vara recessiv i
förhållande till en allel, men dominant i förhållande till annan allel.
9. Klyvningstal är det statistiska förhållandet mellan avkommornas
egenskaper.
10. Kopplade gener är gener som sitter på samma kromosom.
11. Överkorsning sker i meiosen då de homologa kromosomparen ligger intill
varandra (metafas I). Då kan det hända att kromosomerna korsar varandra
och byter delar.
12. Pälsen på en siamesisk katt är mörkare på tassarna där
kroppstemperaturen är lägre. Färgteckningen är när det gäller den
siamesiska katten även starkt påverkad av riktad avel. Man kan också
påverka en organisms tillväxt genom att förhindra tillväxten rent fysiskt
(se vattenmelonerna på sidan 67 i läroboken).
13. Begrepp:
pleitropi = en gen påverkar flera egenskaper
polymera gener = flera gener påverkar en egenskap
epistasi = en gen påverkar helt andra gener
14. Män drabbas hårdare än kvinnor av dåliga recessiva gener i
X-kromosomen.
15. Kvinnor drabbas hårdare än män av dåliga dominanta gener i
X-kromosomen.
16. Hos däggdjurshonor har det visat sig att den ena av de två
X-kromosomerna är inaktiv (X-kromatin). Det är en slumpmässig
inaktivering som sker tidigt i fosterutvecklingen.
Spira – Svar till frågorna © Liber AB och författarna
Denna sida får kopieras 7
17. Höstvete samt lantraser av kor, får och getter är exempel på förädlade
raser.
18. För att säkra egenskaperna från de gamla växtsorterna sparar man dem
som frön i genbanker.
19. Det är enklare med växtförädling än djurförädling bl.a. för att…
…många av djurens egenskaper bestäms av många gener i samverkan,
…det är svårare att avgöra miljöns inverkan på djuren egenskaper,
…med växter kan man arbeta med betydligt fler individer.
…växter har oftast kortare generationstid.
20. Medicinsk genetisk rådgivning kan behövas om en ärftlig sjukdom finns i
släkten.
KAPITEL 7
1. Huvudområden när det gäller genteknik är överföringar av gener,
kloning, genterapi samt DNA-analyser.
2. Det går snabbare och man får in, eller påverkar, endast den gen man
önskar.
3. DNA-polymeras bygger upp DNA-kedjor från nukleinsyrorna. Ligaser
fogar samman DNA-fragment och restriktionsenzymer ”klipper” ut
fragment från själva DNA-kedjan.
4. Man utgår från ”trimmat” m-RNA eftersom bakterier saknar introner som
finns i eukaryota celler. På så vis går man bakvägen och från m-RNA
bildar man DNA.
5. Man kan föra in gener i en cell genom att använda sig av värmechocker,
elchocker, beskjutning, mikroinjekion eller ett virus eller en bakterie som
överförande vektor.
6. Man höjer temperaturen så att DNA-kedjorna delas till enkla kedjor.
Sedan sänks temperaturen något så att primers binder till strängarna.
Temperaturen sänks ytterligare och nya DNA-kedjor byggs upp med de
ursprungliga som mall. Sedan höjs temperaturen igen och proceduren
börjar om på nytt. Detta upprepas ett 50-tal gånger och man får en stor
mängd DNA-kopior.
7. Fördelar med gelelektrofores är att man behöver en mycket liten mängd
DNA och att tekniken är mycket exakt.
8. För DNA-analyserna använder man ca 3000 baspar i vissa områden med
nonsens-DNA, eftersom DNA:t varierar mycket i dessa områden.
I områdena finns sträckor med STR-sekvenser som är upprepningar av
kvävebasernas ordningsföljd. Dessa sträckor väljs ut med specifika
primers.
Spira – Svar till frågorna © Liber AB och författarna
Denna sida får kopieras 8
9. Transgena bakterier kan användas för att producera viktiga proteiner som
t.ex. insulin. Transgena växter kan t.ex. innehålla nyttiga vitaminer som
exempelvis "det gyllene riset”, som innehåller A- vitamin. Transgena djur
kan producera viktiga proteiner i sin mjölk, t.ex. proteiner för blodlevring
till blödarsjuka personer.
10. Risken med transgena organismer är att man inte i förhand vet
konsekvenserna.
11. Förklaringar om kloning:
a) Kloning betyder att få fram genetiskt identiska kopior.
b) Naturens egna kloner är vanligast hos växter som brukar könlös
förökning, t.ex revor eller groddknoppar. Hos djur förekommer
jungfrufödsel och knoppning. Hos djur förekommer också
enäggstvillingar som är kloner.
c) Hos mer komplexa djur blir de etiska frågorna allt svårare. Det krävs
mer försök för att få fram lyckade resultat. Dessutom används
arsmassa från vuxna individer och man vet inte hur det påverkar den
nya individen.
12. Idag kan man genmodifiera växter och djur, samt producera läkemedel
och vacciner i form av proteiner.
I framtiden hoppas man även att klara transplantationer från t.ex. grisar.
Man hoppas även klara av att ersätta gener som orsakar sjukdomar mot
friska gener. Man hoppas kunna föra in T-mördarceller som specifikt
angriper cancerceller.
a) Stamceller är omogna celler som ännu inte specialiserat sig och därför
kan bilda olika celltyper.
b) Stamceller tas ibland från embryon vilket kan väcka etiska frågor.
13. Gentekniklagstiftningen bygger på försiktighetsprincipen och etiska
värderingar. Gentekniknämnden är den övergripande
tillsynsmyndigheten som har hjälp av andra tillsynsmyndigheter som t.ex.
Livsmedelsverket och Läkemedelsverket.
KAPITEL 8
1. Carl von Linné (1707–1778) skapade ett system för att gruppera växter
och djur.
2. Fördelarna med det latinska artnamnet är att det är internationellt.
Dessutom är det första namnet i artnamnet själva släktnamnet.
På det viset vet man vilka organismer som är besläktade.
3. Charles Darwin (1809–1882) gjorde det verkliga genombrottet för
evolutionsteorinan bl.a. med att ge ut boken Om arternas uppkomst genom
det naturliga urvalet.
Spira – Svar till frågorna © Liber AB och författarna
Denna sida får kopieras 9
4. Aristoteles (384–322) betraktas som grundaren av den biologiska
vetenskapen. Han menade att livsformerna var oförändrade genom tiden,
oföränderlighetsprincipen. Han placerade livsformerna på en stege där
stenarna var längst ner och människan högst upp.
Antonie van Leeuwenhoek (1632–1723) gjorde klart att liv inte uppstår av
sig självt. Han var förespråkare för preformationsteorin som menar att det i
mannens spermier finns färdiga foster.
Jean-Baptiste de Lamarck (1744–1829) framlade teorin att djur förändras
genom att en inlärd eller förvärvad egenskap ärvs. Hans idéer var
felaktiga men han var först med att koppla samman miljö med anpassade
egenskaper.
5. Neodarwinism kopplar samman evolutionsläran med den klassiska
genetiken.
6. Hutton och Lyell var två vetenskapsmän som menade att jorden var
mycket äldre än vad man tidigare trott. Slutsatserna byggde bl.a. på att de
geologiska processerna som förändrar jordens utseende var långsamma
processer. Därmed var Darwins tankar om utveckling möjlig eftersom
evolutionen också är en process som förutsätter lång tid.

KAPITEL 9 I. Systematik allmänt
1. Denna fråga är felformulerad. Det bör stå: Vilka tre huvudgrupper hör till
ryggsträngsdjuren? Svar: manteldjur, lansettfiskar och egentliga
ryggradsdjur.
2.
Rike Djurriket Animalia
Stam (fylum) Ryggsträngsdjur Chordata
Klass Däggdjur Mammalia
Ordning Gnagare Rodentia
Familj Möss och råttor Muridae
Släkte Råttor Rattus
art Brun råtta Rattus norvegius

3. För att systematiseringen skall fungera krävs att indelningen skall vara
begriplig samt att namngivningen ska vara enkel och allmänt accepterad.
När man försöker ordna organismer systematiskt ställer man vanligen två
krav: Att alla arter inom gruppen har gemensamt ursprung och att alla
arter som har gemensamt ursprung ska vara med i gruppen.
Spira – Svar till frågorna © Liber AB och författarna
Denna sida får kopieras 10