Misstron mot medier

218 Pages·2017·1.19 MB·Swedish

ULRIKA ANDERSSON
ANDREAS ERICSON
KRISTOFFER HOLT
BENGT JOHANSSON
MICHAEL KARLSSON
TORBJÖRN VON KROGH
EDVARD LIND
JESPER STRÖMBÄCK
LENNART WEIBULL
LARS TRUEDSON (RED)
Misstron mot medier
Misstron mot medier
Institutet för mediestudier
Pustegränd 1–3, 118 20 Stockholm
[email protected] www.mediestudier.se
Misstron mot medier
Ulrika Andersson, Andreas Ericson, Kristoffer Holt,
Bengt Johansson, Michael Karlsson, Torbjörn von Krogh, Edvard Lind,
Jesper Strömbäck, Lennart Weibull, Lars Truedson (red)
© Författarna och Institutet för mediestudier
Utgivare: Institutet för mediestudier
Produktion: Kapish produktion, Stockholm 2017
ISBN 978-91-983566-3-2
Om Institutet för
Mediestudier
Institutet för Mediestudier ska – med forskningen som
verktyg – verka för en välgrundad diskussion i samhäl-
let om hur medierna sköter sin grundläggande uppgift:
att på medborgarnas uppdrag granska makten och
skildra verkligheten. Det sker genom att initiera egen
forskning eller sprida kunskap om andras forskning
samt genom att vara mötesplats för diskussioner om
mediers roll i samhället.
Institutet stöds av en bred krets av samhällsintres-
sen: fack, näringsliv och civilsamhälle som kyrkan och
idrottsrörelsen. Institutets forskning finansieras dess-
utom genom bidrag från bland andra Familjen Erling
Perssons stiftelse och Marianne och Marcus Wallen-
bergs stiftelse.

Innehåll
Misstron mot medier – en inledning
Lars Truedson ........................................................7
Lågt förtroende för rapporteringen om invandring
Ulrika Andersson .................................................17
Har svenskarna förtroende för medierna?
Ulrika Andersson och Lennart Weibull ..................51
Sjunkande förtroende för svenska medier?
En analys av hur medborgarnas medieförtroende
och betydelsen av partisympati har förändrats
mellan 2014 och 2016
Jesper Strömbäck och Michael Karlsson ................84
När bjälken sitter i betraktarens ögon:
om fientliga medier-fenomenet
Jesper Strömbäck och Bengt Johansson ................100
Mediemisstro – där ytterkanterna möts
Kristoffer Holt ....................................................117
Synen på sanning i nyheterna
Lennart Weibull ..................................................136
Innehåll | 5
Mitt försök att förstå misstron mot medier
Andreas Ericson ..................................................166
Konsten att skapa förtroende – eller varför medier
måste bli bättre på mediehantering
Edvard Lind ........................................................177
Du kan aldrig ana vad receptet mot
mediemisstro innehåller …
Torbjörn von Krogh ............................................188
66 || Innehåll Misstron mot medier – en inledning | 7
Misstron mot medier
– en inledning
Lars Truedson*
• Misstron mot medier är politiserad. De som har lågt
förtroende för medier är mer borgerliga än de som
har högt förtroende – och särskilt är sverigedemo-
krater överrepresenterade bland de misstroende. 
• Förtroendet är mycket lägre för rapporteringen om
invandring och om brottslighet än för andra ämnes-
områden, visar en ny studie. Högst är förtroendet
för rapporteringen om sjukvård.
• Nästan alla SD-röstande instämmer i att medier inte
berättar sanningen om problem förknippade med
invandring.
• Men den stora bilden är ändå att misstron mot medi-
er inte är så spridd i hela befolkningen. Snarare säger
en ganska stor andel av svenskarna att de har förtro-
ende för etermedier och morgontidningar i de långa
serier av mätningar som forskarna har. Och detta har
också varit relativt konstant de senaste åren. 
• Den politiska polariseringen av förtroendet tycks
däremot ha ökat de senaste åren.
* Lars Truedson är journalist och föreståndare för Institutet för Medie-
studier. Han arbetar också med programmet Medierna i P1.
6 | Misstron mot medier – en inledning | 7
I denna bok presenteras forskning och analyser av för-
troendet för medier på djupet av några av våra ledande
forskare och mediedebattörer. 
När en man från Uzbekistan 7 april 2017 stjäl en lastbil
och kör Drottninggatan fram i galen hastighet, ett ter-
rordåd med fem döda och många skadade som följd,
växer genast en mängd olika berättelser fram. Myck-
et snart blir det berättelser om berättelserna. I sociala
medier kritiseras närgångna frågor till offer och poli-
ser i TV-sändningar. På debattsidor och i paneler kri-
tiseras de felaktiga uppgifterna om skottlossning. På
invandringskritiska sajter utgår man närmast från att
medier ger en felaktig bild och inte vill ge sanningen.
Men även riksdagsledamöter stämmer in i kören och
kritiserar att man varierar texter med andra beteck-
ningar för dådet än terrorattack. 
En helt separat debatt växer fram vid sidan om
terrorrapporteringen – en diskussion om mediernas
skuld. En debatt som täcker hela skalan från politiskt
motiverat hat mot hela företeelsen medier till efter-
tänksam diskusson av etiska dilemman i svåra lägen.
Den är igång redan timmar efter dådet och den fortsät-
ter och den förgrenas. 
Något har definitivt hänt. Mediers trovärdighet ifrå-
gasätts numera dagligen i sociala medier. Anklagelser
om mörkande, lögner och drevande haglar i mejlkor-
garna hos landets journalister. Så såg det inte ut för ett
par decennier sedan.
Men kanske är det viktigt att betona just såg ut. Nu,
i dagens digitaliserade och fragmenterade medieland-
skap, syns även små men högröstade grupper, särskilt i
8 | Lars Truedson Misstron mot medier – en inledning | 9
det mycket smala men skrikiga urvalet på Twitter. Om
svenskar i gemen blivit mer mediekritiska säger inte
twitterstormar något om. Vi ska snart se vad enkät-
data säger om saken.
Men utöver synligheten finns ytterligare ett nytt
inslag: misstron har uppenbarligen mobiliserats poli-
tiskt. Ledande politiker anser att det gynnar deras in-
tressen att peka ut medierna som motståndare till dem
– och till ”folket”. Det här ser vi i USA, i Frankrike –
och bland sverigedemokraters sympatisörer i Sverige.
Men har misstron ökat? 
Den här boken söker svar på frågor om svenskarnas
förtroende för medier ur många aspekter: idéhistoria,
filosofi, politisk analys – och så förstås ur de långa
serier av enkätdata över hur svenskarna själva ser på
förtroendet för journalister, journalistik och olika me-
dier. Mycket av datan kommer från SOM-institutet,
landets sannolikt mest välrenommerade enkäter om
opinion och mediekonsumtion. 
Kanske ska redan här påpekas att samtidigt som
det uppenbarligen finns en grupp som ger uttryck för
djup misstro mot medier, så handlar den breda bilden
snarast om relativt högt förtroende. Och ett viktigt på-
pekande är att det som mätts i de flesta enkäter är gra-
den av förtroende. Det är inte heller så enkelt att lågt
förtroende är detsamma som misstro. Samtidigt finns
så många konkreta exempel på uttryck för misstro i
debatten att ordet är motiverat i många sammanhang.
Det finns något åtminstone skenbart förbryllande
över svaren i de långa serierna av förtroendemätningar.
De mest populära medierna kan samtidigt ha lägst
förtroende. Det märktes också efter terrordådet på
8 | Lars Truedson Misstron mot medier – en inledning | 9