Makt och samhälle

360 Pages·2010·14.07 MB·Swedish

Makt och samhälle

GOTARC
SERIES B. GOTHENBURG ARCHAEOLOGICAL THESES, NO. 54

Makt och samhälle

Politisk ekonomi under bronsåldern i Karpaterbäckenet

Claes Uhnér

Institutionen för historiska studier

2010
Makt och samhälle: politisk ekonomi under bronsåldern i Karpaterbäckenet
Gotarc Series B, No. 54

Avhandling för filosofie doktorsexamen i arkeologi,
Göteborgs universitet

ISSN 0282-6860
ISBN 978-91-85245-45-3

© Claes Uhnér, 2010
Göteborgs universitet
Institutionen för historiska studier
Box 200
SE 405 30 Göteborg

Tryck
Geson Hylte tryck

Omslagsbild
Ornerad nackskivyxa från Zajta, Ungern. Efter Mozsolics 1967.
Abstract
Ph.D. dissertation at Göteborg University, 2010

Title: Makt och samhälle: politisk ekonomi under bronsåldern i Karpaterbäckenet
English title: Society and power: political economy in the Carpathian Basin during the
Bronze Age
Author: Claes Uhnér
Language: Swedish, with an English summary
Department: Department of Historical Studies, Göteborg University, Box 200, SE-405 30,
Göteborg, Sweden
Series: Gotarc Series B, No. 54
ISSN 0282-6860
ISBN 978-91-85245-45-3

This thesis examines social power in tell-building societies during the Early and Middle
Bronze Age (circa 2200 to 1400 BC) in the Carpathian Basin.
The interpretative framework is based on the notion that social power in stratified pre-
state societies was based on control over economic, ideological and military sources of
power, and the ability to combine these in power networks. In order to describe these
conditions are material from different parts of the Carpathian Basin analysed, with a focus on
the fortified tell-settlement Százhalombatta-Földvár and the surrounding Benta valley.
In this thesis it is argued that the tell-building societies were involved in a well-
developed intra-regional exchange system, that they had effective subsistence production, and
that several communities specialised in the production of different goods. This situation
enabled the use of two interrelated economic power strategies fashioned from control over
staples and valuables respectively, which could be used to finance political activities and
governing organisations through a political economy.
The tell-building communities shared the same general ideology that emphasised a close
connection between the elites and the middle class. It is also argued that the tell-settlements
had an important ideological role. These settlements served as monuments, material
representations of social unity and tradition, where a large tell signified a successful society
with a long history. This situation made it possible for leaders, who were able to assert
control over a tell with military and economic means, to use the community’s cultural tradi-
tions and history in ideological power strategies.
The use of military might was an integral part of social power strategies. The material
culture shows that members of the elite had military roles and that warfare was common
during the Middle Bronze Age. Coupled with the economic and ideological conditions it is
maintained that leaders were able to combine military and economic power strategies.
Specifically, economic control made it possible to finance military specialists, who could be
used in strategies to assert control over the economy.
Altogether, the sources of power were interrelated and could be used to support each
other. Economic power enabled leaders to control ideological and military instruments.
Military might was used to secure economic and ideological resources, while the ideology
legitimised and institutionalised the stratified social system.

Keywords: Bronze Age, Carpathian Basin, social power, political economy, economy,
ideology, military power, tells, tell-building societies.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
En kort introduktion till de tellbyggande kulturerna i Karpaterbäckenet 2

2. Teoretisk bakgrund 6
Generella typer av samhällen 6
Begreppet samhälle 10
Makt och ledarskap 12
Maktnätverk 14
Stratifierade och egalitära samhällen 19
Egalitära samhällen, jämlikhet och motstånd mot social stratifiering 22
Funktionalism och social stratifiering 26
En ickefunktionalistisk förklaringsmodell 39

3. Ekonomi och social makt 50
Politisk ekonomi 51
Skala på tellbyggande samhällen 54
Geografi och klimat 62
Försörjningsekonomi i tellbyggande samhällen 64
Jordbruk 64
Boskapsskötsel 81
Samling, jakt och fiske 97
Transportmedel 100
Värdeföremål 118
Metall 121
Ekonomisk makt i tellbyggande samhällen 141

4. Ideologi och social makt 159
Gravskick i de tellbyggande kulturerna 162
Gravskick, samhälle och ideologi 177
Religion 186
Tellboplatser som monument 188
Ideologi som en källa till social makt i tellbyggande samhällen 201
5. Militära källor för social makt 203
Krigföring i förmoderna samhällen 205
Krigföring och militär makt i Iliaden 221
Iliaden och förhållandet till krig i traditionella samhällen 231
Militär makt i Karpaterbäckenet 239
Vapen 241
Skyddsutrustning 263
Gravar och osteologi 265
Fortifikationer 273
Militär makt i tellbyggande samhällen 282

6. Maktnätverk i tellbyggande samhällen 288

Summary 293

Referenser 313

Appendix 347
C14 dateringar 347

1. Inledning

Denna avhandling är ett försök att beskriva och analysera sociala maktförhållanden i
tellbyggande samhällen i Karpaterbäckenet under mellanbronsåldern och den tidiga
bronsåldern. Mina ursprungliga idéer såg mycket annorlunda ut, och jag försökte till en början
studera identitet och vardagliga sociala relationer i tellbyggande samhällen. Det stod
emellertid snart klart att detta var omöjligt; dels till följd av grundläggande brister med idén,
men också på grund av det rådande forskningsläget. I Karpaterbäckenet dominerar fortsatt ett
kulturhistoriskt forskningsparadigm och arkeologerna har främst intresserat sig för
materialbeskrivningar och en indelning av förhistorien i kulturer och underordnade kulturella
grupper. Därmed saknades en tillräcklig förståelse av överordnade sociala maktförhållanden
till vilka min tänkta studie kunde relateras. Naturligtvis måste inte frågor om identitet och
sociala relationer relateras till mer övergripande samhälleliga maktförhållanden, men detta var
viktigt för min egen förståelse och jag var därför tvungen att göra detta arbete själv. Snart
växte ambitionerna med denna del av avhandlingen och jag skrinlade därför helt min
ursprungliga frågeställning.
Det torde vara klart att de tellbyggande samhällena var socialt stratifierade (cf. Bóna
1975), men på vilka grunder vilade dessa maktförhållanden? En grundläggande förutsättning
för socialt maktutövande i stratifierade förstatliga samhällen är enskilda aktörers och gruppers
förmåga att kontrollera och använda ekonomiska, militära och ideologiska maktmedel i
strategier att dominera den övriga befolkningen (Mann 1987; Earle 1997a). För att beskriva
dessa förhållanden har jag försökt att använda flera typer av material från olika delar av
regionen. Ett problem här har varit att majoriteten av alla tidigare undersökningar har rört
tellboplatser och gravfält samtidigt som öppna boplatser och förhållandet mellan teller och
kringliggande bosättningar endast rönt ett litet intresse. Mot denna bakgrund och eftersom
undersökningarna utförts med moderna metoder kommer mycket av det material som används
i avhandlingen från utgrävningarna av tellboplatsen Százhalombatta-Földvár och
inventeringen av den omgivande Bentadalen i centrala Ungern. En annan anledning är att jag
deltagit i dessa undersökningar och att jag har haft god tillgång till detta material.
Avhandlingen inleds med en genomgång och diskussion av maktkällor och maktnätverk
samt ett antal koncept och begrepp som är relevanta för studien. Detta följs av en kritisk
granskning av andra förklaringsmodeller som haft en stor inverkan på vår förståelse av
stratifierade samhällen. I de följande kapitlen redogörs och diskuteras material som kan
1
knytas till förekomsten och användandet av politiska ekonomier samt utnyttjandet av
ideologiska och militära maktkällor i sociala maktstrategier. Avhandlingen avslutas med en
kort diskussion om hur de olika maktkällorna kunde kontrolleras och kombineras i
maktnätverk.
Det kan riktas kritik mot avhandlingen för att jag alltför ensidigt fokuserar på vilka
grunder de sociala eliternas maktpositioner vilade och att jag inte behandlar andra viktiga
frågor och material. Detta är emellertid en avgränsning som jag bedömer har varit nödvändig
för att kunna genomföra det föreliggande arbetet. Det materialistiska perspektiv som präglar
avhandlingen skall inte heller ses som ett argument att materiella förhållanden har företräde i
studier av social makt och att andra frågor och förklaringsmodeller är mindre relevanta.
Istället ser jag det som ett komplement till andra perspektiv, och det är min förhoppning att
min studie kan bidra till förståelsen av de tellbyggande samhällena, samt att andra arbeten
som söker att förklara andra förhållanden kan ha nytta och relateras till detta verk.

Jag vill tacka mina handledare Christopher Prescott och Kristian Kristiansen för all hjälp
med avhandlingen. Ett stort tack skall också riktas till Robin Gullbrandsson för språklig
granskning av texten. De fel som trots allt kan förekomma är emellertid mina egna. Slutligen
vill jag dedicera detta arbete till Åsa Knutsson, utan hennes stöd hade det aldrig kunnat
färdigställas.

En kort introduktion till de tellbyggande kulturerna i Karpaterbäckenet
Karpaterbäckenet är en distinkt geografisk del av Centraleuropa som består av Karpaterna och
mellan denna bergskedja och Alperna liggande områden. I modern tid omfattar området
Ungern och Slovakien, samt delar av Rumänien, Serbien, Österrike, Ukraina, Kroatien och
Slovenien. Från slutet av den tidiga bronsåldern, cirka 2200 f. Kr., till slutet på
mellanbronsåldern, cirka 1400 f. Kr., befolkades de centrala och norra delarna av bäckenet av
tellkulturer (Bóna 1975, 1992a). Att de har detta namn kommer av att en del av befolkningen
levde på teller, en distinkt form av boplatser med hög befolknings- och bebyggelsedensitet
som över tid fick så tjocka kulturlager att de antog formen av låga kullar. Vid sidan av teller
bodde en betydande del av befolkningen på öppna boplatser (Bóna 1975; Kalicz 1968; Meier-
Arendt 1992; Kovács 1988; Earle under tryckning; Vicze, Earle & Artursson 2005, Vicze
2000).
2