Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Stamvägens Förskola

23 Pages·2017·0.67 MB·Swedish

Stamvägens förskola 2017 01 15

Likabehandlingsplan/plan mot
kränkande behandling

Stamvägens Förskola

Planen gäller fr.o.m 2017 01 15 t.o.m 2018 01 15
Stamvägens förskola 2017 01 15

Innehåll
Inledning 3
Lagarnas innehåll och begrepp 3
FN:s konvention om barnets rättigheter 3
Grunduppgifter 4
Förskolans vision 4
Ansvariga för planen 4
Delaktighet i upprättandet av planen 4
Förankring av planen 5
Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser
6
Årets plan 8
Främjande arbete 9
Insats: 10
Kartläggning 11
Kartläggningsmetoder 11
Områden som berörs i kartläggningen: 11
Resultat och analys av kartläggning 12
Mål och förebyggande åtgärder 12
Mål och uppföljning: 12
Rutiner vid akuta situationer 14
Policy: 14
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: 15
personer 15
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av barn eller personal: 16
Kommunala rutiner 16
Rutiner för uppföljning: 17
Rutiner för dokumentation: 17
Ansvarsförhållanden: 17
Bilagor 18
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 18
Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 19
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 21
Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av
kränkande behandling till huvudmannen 22
Stamvägens förskola 2017 01 15

Inledning
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn
och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling
och lärande.

Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste
förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska
verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 §
diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 §
skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa
två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter.

Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt
och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om
att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla.

Lagarnas innehåll och begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och
elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet
med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se
bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas
för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2.

FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2,
3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3.
Stamvägens förskola 2017 01 15

Grunduppgifter
Förskolans vision

På vår förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande
behandling. Vi lever våra värden, där olikheter är en tillgång och en förutsättning för
vårt medskapande av samhällets grundläggande demokratiska värden.

Alla barn och vuxna på vår förskola har rätt att bli behandlade som individer på lika
villkor utifrån deras förutsättningar och behov.

Ansvariga för planen

Linda Borg Enhetschef
Lisa Andersson Brunna förskola
Helena Lindblom Stamvägens förskola
Sara Dundergård Gröna Lunds förskola

Delaktighet i upprättandet av planen

Barnens delaktighet:
Barnen har varit delaktiga genom våra observationer av verksamheten,
kartläggningar, samt via intervjuer. Vi har också haft möten och reflektioner i olika
små och stora gruppkonstellationer, kring likabehandlingsfrågor. Barnen har stora
möjligheter att påverka sin vardag genom att vi skapar tillfällen till delaktighet i
vardagen.

Under hösten 2016 arbetade förskolan i ett gemensamt projekt kring
barnkonventionen – ”1000-tals lyktor” - tillsammans med de andra två förskolorna i
enheten. Under projektet tillverkade barnen lyktor ”för världens barn”, och vi lyfte
frågor kring likabehandling och alla barns rätt, bl a med hjälp av en appen ”Barns
rätt”, baserad på Persnilla Stalfeldt bilderbok och tolkning av barnkonventionen, i
sammarbete med bl a UNICEF, Rädda barnen och Barnombudsmannen. Arbetet
mynnade ut i en manifestation på Träkvista torg, ”under samma himmel under
samma kväll” (initierat av Umeå kommun, med gemensamt deltagande över hela
Sverige), för att uppmärksamma Unicefs internationella barndag.

Förskolan har också arbetat med ”Alfons vänskapslåda”, ett material från
organisationen Friends, som arbetar aktivt mot mobbning. Tillsammans med barnen
har vi läst böcker, fört dialog med hjälp av reflektionskort och gjort tillhörande
aktiviteter, där vi reflekterar och lyfter frågor om bl a känslor och hur man är en bra
kompis.

Personalens delaktighet:
Pedagogerna har gjort kartläggningar på respektive avdelning, samt observationer,
dokumentationer och reflektioner kring den dagliga verksamheten, samt kopplat
detta till våra styrdokument och vårt pedagogiska uppdrag.
Stamvägens förskola 2017 01 15
Vi har arbetat kring olika begrepp och förhållningssätt i olika gruppkonstellationer,
både på möten på den egna förskolan samt på gemensamma möten i enheten.

Alla pedagoger på enheten har deltagit i en föreläsning kring normkritik, med Anna
Holmgren, utvecklingsledare med inriktning normkritik, vilket ledde till ökad
förståelse och vidare reflektioner kring hur rådande normer kan vara begränsande i
vår strävan att lyfta olikheter som berikande.

En grupp om sex pedagoger har under hösten deltagit i vidare handledning kring
normkritik, med Anna Holmgren. Gruppen har sedan ansvarat för att fortbilda övriga
pedagoger på förskolan, på gemensamma möten.

Utifrån ett normkreativt perspektiv har vi bl a arbetat kring vårt pedagogiska material
och vår pedagogiska miljö, samt vilka traditioner vi uppmärksammar på förskolan.

Uppföljning och utvärdering sker vid enskilda samt gemensamma möten i enheten.

Vårdnadshavares delaktighet:
Vi har haft utvecklingssamtal vid två tillfällen per år, mellan pedagog och
vårdnadshavare där vi gjort vårdnadshavarna medvetna kring vårt arbete inom
ämnet och där de haft möjlighet att påverka och vara delaktiga i vidare arbete. Vi har
även fört gruppdiskussioner kring trygghetsperspektivet på gemensamt kvällsmöte
med vårdnadshavarna.
Vi har haft möten med föräldrarådet, kring frågor om likabehandlingsarbetet.
Vårdnadshavarna får också månadsbrev kring barnets verksamhet, samt
kontinuerliga informationsbrev från enhetschefen.

På föräldramöten och för föräldrarådet under hösten, har vi gjort dragningar kring
normkritik och hur vi jobbar med detta. Föräldrarna har fått göra övningar och har
tagit del av material från handledningen. De har också reflekterat kring
frågeställningar kring normer.

Genom förskoleappen har vi synliggjort vårt likabehandlingsarbete tillsammans med
barnen. Vårdnadshavare har genom appen bjudits in till delaktighet och dialog kring
ämnet.

Förankring av planen

Barnen
Vi kommer att förankra planen med barnen, genom att ge tillfälle för dem att ta del
av dokumentationerna samt reflektera kring dessa tillsammans.

Pedagoger
Genom att synliggöra samt reflektera kring våra värden, när vi planerar, genomför
och utvärderar vår verksamhet, samt den pedagogiska miljön. Alla pedagoger är
delaktiga under upprättandet av planen genom att läsa, diskutera och reflektera kring
innehållet. Den färdiga planen kommer sedan att arbetas med som stående punkt på
arbetsplatsträffar.
Stamvägens förskola 2017 01 15
Vårdnadshavare
Vi är måna om att ha en nära och ärlig dialog med våra vårdnadshavare och vill att
vårt likabehandlingsarbete ska vara synligt och levande i verksamheten. På
föräldrarådet presenterar samt reflekterar vi tillsammans kring planen.
Vårdnadshavarna får också ta del av arbetet kring normkritik på utvecklingssamtalen
samt via kontinuerliga informationsbrev. Vi har också tankar om att ha
frukostmöten, där arbetet med likabehandlingsarbetet presenteras och reflekteras
kring.

Planen kommer även finnas tillgänglig i alla våra hallar så att vårdnadshavare
kommer att har möjlighet att läsa dem lättillgängligt samt att den kommer finnas att
läsa digitalt på vår hemsida.

Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående
års insatser
Utvärderingen har skett genom att vi reflekterat med barnen kring verksamheten och
sedan tagit med oss detta till våra egna utvärderingar och reflektionsstunder. Vi har
fört dialog kring, trivsel, trygghet, jämställdhet, rådande normer och kränkande
behandling, med både barn och pedagoger, men också med vårdnadshavare på olika
möten. Dessa dokumentationer har sedan legat till grund för utvärderingarna av vårt
arbete.
Vi har reflekterat kring förra planen och hur den varit levande i verksamheten.

Insatser:
 Arbetat i pedagoginitierade- samt spontana smågrupper, utifrån olika
kompetenser och intressen, med fokus på processer kopplat till ämnet.
 Observerat, dokumenterat och reflekterat kring barnens dagliga verksamhet,
med hjälp av olika verktyg.
 Observerat, dokumenterat och reflekterat kring vårt förhållningssätt och
utformandet av verksamheten, samt vårt pedagogiska uppdrag.
 Utvecklat organisationen kring var vi pedagoger ska vara under dagen och i
vilka aktiviteter.
 Jobbat kring Positiv förstärkning - Det vi förstärker blir det mer av.
 Jobbat med att ge barnen verktyg för att skapa förståelse kring verbala begrepp
och uttryck som t ex ”Då får du inte komma på mitt kalas”, ”då är inte du min
kompis.
 Jobbat med pedagoginitierade aktivitetar, där syftet är att öka förståelsen för att
sitt eget handlande bidrar till klimatet i gruppen (du har rättigheter, men
också skyldigheter).
 Reflekterat kring förändring av miljö och material utifrån tanken att det ska
vara möjligt att förhandla och samarbeta, samt att det ska vara tillgängligt för
alla barn och vuxna i verksamheten.
 Börjat arbeta kring normkreativitet, med pedagoger och barngrupp, gällande
miljö, material, vårt förhållningssätt och uppmärksammandet av traditioner.
 Påbörjat arbetet med att förändra i miljöer och material utifrån ett normkritiskt
perspektiv, med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna.
 Pedagogerna på avdelningen för de yngsta barnen har gått på utbildning om
små barns lärande och hur det påverkar deras trygghet på förskolan.
Stamvägens förskola 2017 01 15
Resultat:
I intervjuer med de äldre barnen har vi sett vilka miljöer de upplever som tillgängliga,
trygga och intressanta att vara i på förskolan. Genom observationer har vi sett vilka
miljöer och aktiviteter de yngre barnen ser som trygga och intressanta. Utifrån detta
har vi förändrat i de miljöer som barnen inte känt sig trygga i- eller inspirerats av. Vi
har satt upp riktlinjer för att skapa en organisation där vi pedagoger mer
systematiska befinner oss på olika platser t ex på gården, för att vara mer nära i
situationer som uppstår. Detta har gett bättre förutsättningar för att alla barn ska
känna sig trygga/sedda och nyfikna på att delta i verksamheten på förskolan.

Verktyget pedagogisk dokumentation – bl a via förskoleappen - har hjälpt oss
pedagoger och barn att minnas och diskutera det vi varit med om under dagen. Fokus
har legat på att lära sig uppskatta varandras kompetenser, förmågor och olikheter
som ngt positivt. Detta är något vi behöver fördjupa oss i ännu mer för att få
verktyget att bli ännu mer befäst i våra rutiner. Vi ser också att vi behöver jobba mer
medvetet kring diskrimineringsgrunderna och normkreativitet både bland personal,
vårdnadshavare samt barn.

Genom att vi har arbetat i mindre grupper, har det varit lättare för alla barn, oavsett
kön eller annan diskrimineringsgrund, att göra sin röst hörd och samtidigt utveckla
sin förmåga att lyssna och ta in andras åsikter. I de mindre grupperna har det också
varit lättare att samtala och reflektera kring t ex rättvisa/orättvisa, för att ge
begreppet en djupare och mer mångfasetterad innebörd. Det har också skapat bättre
förutsättningar att förstå sin egen roll och sitt eget ansvar, vilket har lett till att de
inte skyller på varandra i samma utsträckning som förr. Här har vi pedagoger även
lättare till att vägleda barnen i deras diskussioner med varandra. Dock är detta något
vi sett tagit ny fart även i den nya gruppen/grupp barn under hösten, varför vi jobbat
med detta även denna period.

Med olika verktyg för kommunikation, som exempelvis iPad, drama och skapande,
d v s 100-språkligheten, har vi skapat ett värde kring det vi uttrycker och förmedlar
till varandra. Genom, detta har vi vidgat perspektiven och möjligheterna till att
uppleva andras tänkande som en tillgång till sitt eget. Det ger också fler verktyg i hur
sociala relationer kan hanteras och uppstå, vilket kan skapa fler möjligheter till
relationer med varandra och olika material.

Olika pedagoginitierade aktiviteter, har bidragit till att öka förståelsen för hur det
egna handlandet bidrar till gruppens klimat. Ex på sådan aktivitet: Barnen sitter runt
ett bord och målar på varsitt papper, på given signal byter barnen plats och målar
vidare på annans bild (du ger förtroende för kamraten att måla på din bild, samtidigt
som du själv målar på kamratens bild med respekt). Under hösten har vi fått arbeta
mer intensivt med detta igen, då nya barn tillkommit i gruppen och vi behövt jobba
mer med dessa frågeställningar.

Förändringarna i miljön och valet av material, har bidragit till att barnen har fått
bättre förutsättningar att samarbeta, förhandla och se varandras olikheter som en
tillgång.
Stamvägens förskola 2017 01 15
Genom våra observationer och dokumentationer har vi fått syn på hur olika barnen
syns och tar för sig i verksamheten. Vi har goda kunskaper kring vad verksamheten
behöver erbjuda för att se till varje barn, men vi behöver fler verktyg för hur vi ska
organisera verksamheten och hur vi dokumenterar, så att ALLA barn får bli sitt bästa
jag oavsett könsnormer, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning
eller ålder, utifrån tanken om allas lika värde.

Vi har även sett en ökad medvetenhet hos pedagogerna, kring hur konkreta åtgärder
ger resultat. Genom höstens arbete kring normer och normkritik har pedagogerna
öppnat upp ännu mer för värdet i att jobba målmedvetet kring alla barns rätt och lika
värde. Pedagogerna har också börjat vidga sin syn på hur rådande normer kan vara
exkluderande. Vi för ständigt reflektioner kring uttryck, reklam, media osv och hur
rådande normer kan vara begränsande i vår strävan mot ”olikheter som tillgång”.

Årets plan

Årets plan ska utvärderas senast:

2017-11-30

Beskriv hur årets plan ska utvärderas:

Genom reflektioner kring dokumentationer, observationer och kartläggningar som
gjorts under året. Detta kommer att ske på gemensamma möten i enheten, samt på
den egna förskolan.

Ansvarig för att årets plan utvärderas:

Linda Borg, Enhetschef
Stamvägens förskola 2017 01 15
Främjande arbete

Förskolan har goda förutsättningar för att skapa och bibehålla en verksamhet där
olikheter är en tillgång och där alla barn har förutsättningar att vistas i en pedagogisk
verksamhet, där normer och demokratiska värderingar har och får uppta vikt.

I vår pedagogiska vardag arbetar vi med värdegrundsfrågor och realiserar olika
begrepp hos barnen. Vårt förhållningssätt lockar till nyfikenhet att lära sig förhålla
sig till demokrati, likabehandling och inte minst trygghet. Detta görs genom att vi
vuxna för spontana samtal med barnen, genomför olika övningar, samt att vi ger
utrymme till reflektion tillsamman i mindre eller större samanhang.

Vi kommer att fortsätta arbetet med att skapa medvetenhet och inventera i de normer
som råder inom våra verksamheter, detta för att eliminera risker för trakasserier eller
kränkningar mellan barn-barn, vuxen-barn eller mellan vuxen-vuxen.

Vi har ett tillåtande förhållningssätt där barnen står i fokus och vi arbetar aktivt för
att barn och vuxna som kommer till vår förskola, ska känna sig respekterade och att
vi är lyhörda kring deras tankar och idéer.

Namn:
Främja olikheter som en tillgång, utifrån en normkritisk hållning

Områden som berörs av insatsen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder

Mål och uppföljning:
Inom förskolan ska vi arbeta med att främja ett medvetet normkritiskt tänkande
utifrån flera perspektiv. För att kunna främja detta krävs diskussioner och
reflektioner för att lära sig att se sig själv, sin verksamhet och sina värderingar. Detta
kommer vi att fortsätta att ha som en stående punkt under våra reflektionsmöten
samt under gemensamma personalmöten.
Genom detta arbete vill vi få syn på förskolans rådande normer samt ifrågasätta de
normer som exkluderar och diskriminerar. Vi vill synliggöra privilegier och få syn på
vår egen roll som normbevarare. I den dagliga verksamheten och på pedagogiska
möten ställer vi frågor som utmanar rådande normer hos både barn och pedagoger.
Normkritik är inte en metod utan ett förhållningssätt.

Barn, föräldrar och pedagoger ska känna att de har lika rättigheter och möjligheter på
våra förskolor, oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning,
funktionsnedsättning eller ålder, samt att de ska känna sig trygga och sedda i vår
miljö och i verksamheten. Barnen ska få tillgång till varandras olikheter och se det
positiva i det och att våra olikheter blir en tillgång i verksamheten. Alla
vårdnadshavare ska känna sig trygga med att lämna sina barn på förskolan.

I läroplanen beskrivs förskolans övergripande uppdrag för värdegrundsarbetet. Det
ska förankras i allt planeringsarbete och utvärderingsarbete på förskolan.
Stamvägens förskola 2017 01 15

På APT eller fortbildningsdagar i juni samt september, följs likabehandlingsarbetet
upp genom diskussion av förskolans reflektionsunderlag.

Insats:

Barnen
 Vi jobbar i olika fasta och spontana smågrupper, under dagen, utifrån ett
processinriktat arbetssätt, där barnen får tillgång till olika barn, vuxna,
intressen och kompetenser. Detta för att berika och synliggöra olikheterna.
 Vi bygger den pedagogiska miljön så barnen kan mötas i små grupper, där
olikheter mellan barnen, pedagoger, intressen och material berikar lärandet
samt främjar olikheten som tillgång.
 Pedagoginitierade aktiviteter utgår från "de 100 språken", d v s mångfald i
material och metodologiska strategier. Pedagoger och barn för ständigt
dialoger kring det positiva i att vara olika.
 Konkreta material vi arbetar med är ”Alfons vänskapslåda”, från organisationen
Friends och Kompisböckerna” ett material av Linda Palm ( Natur & Kultur)
med böcker och tillhörande dialogkort för reflektioner tillsammans med
barnen.
 Vid arbetet med förändringar i miljön är barnen delaktiga via dokumentationer,
observationer och intervjuer.

Pedagoger
 Vi jobbar utifrån tanken om ”positiv förstärkning”. Det vi förstärker blir det mer
av.
 Vi arbetar utifrån synen att barn är kompetenta.
 Vi gör regelbundna observationer och dokumentationer som ligger till grund för
reflektioner i arbetslaget, på förskolan och i enheten.
 Vi för ständiga reflektioner kring förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn
utifrån olikheter som tillgång, vilket vi också har som en stående punkt på
möten.
 Vi arbetar med att ständigt fördjupa våra kunskaper kring
likabehandlingsfrågor, som rör rådande normer, etnisk tillhörighet,
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, utifrån tanken om allas lika
värde.
 I enheten finns en ansvarsgrupp för arbetet kring likabehandlingsplanen, samt
en grupp som fått handledning kring normkritik. Den senare gruppen kommer
fortsätta ansvara för att detta arbete fortgår på förskolorna. Vi kommer jobba
mer konkret kring den pedagogiska miljön och valet av material:
- Val av material på väggar – bilder på olika familjekonstellationer, olika
etniciteter, funktionsvariationer, ålder och könstillhörigheter.
- Val av böcker och spel – mångfald av familjekonstellationer, olika etniciteter,
traditioner, funktionsvariationer, ålder och könstillhörigheter.
- Val av pedagogiskt material ur ett normkreativt perspektiv.
- Pedagogisk miljö med funktioner för alla barn oavsett funktionsvariationer
och ålder.
- Traditioner – hur vi uppmärksammar olika traditioner.