Table Of ContentIllustrerad farmakologi • 1
Principer och tillämpningar
Terje Simonsen & Jarle Aarbakke
ILLUSTRATIONER Roy Lyså
SVENSK BEARBETNING Jan Hasselström
Helena Nordlund
ö v e r s ä t t n i ng
NATUR OCH KULTUR
Svensk bearbetning
Jan Hasselström, dr med vet; specialistläkare i allmänmedicin och klinisk
farmakologi; ordförande för Sydvästra läkemedelskommittén i Stock-
holm med placering på Allmänmedicin Stockholm, Novum, Huddinge;
distriktsläkare vid Storvretens vårdcentral
Fackgranskning av den svenska utgåvan
Carl-Eric Elwin, med dr; specialistläkare i klinisk farmakologi,
Danderyds sjukhus (samtliga kapitel)
Johan Ahlner, adjungerad professor vid Hälsouniversitetet i Linköping;
specialistläkare i klinisk farmakologi; avdelningschef, rättskemiska
avdelningen, Rättsmedicinalverket, Linköping (kapitel 19)
Cecilia Bernsten, farm dr, docent; enhetschef, Läkemedelsenheten, Soci-
alstyrelsen, Stockholm (kapitel 2,14)
Johan Fastbom, docent; specialistläkare i klinisk farmakologi; forskare
vid Karolinska Institutet och Stiftelsen Stockholms Läns Äldre-
centrum; utredare, Läkemedelsenheten, Socialstyrelsen, Stockholm
(kapitel 14)
Värdefulla synpunkter på den norska utgåvan har erhållits från:
Johan Ahlner (se ovan)
Karin Kjellgren, med dr i klinisk farmakologi; leg sjuksköterska; lektor,
institutionen för omvårdnad, Göteborgs universitet
Originalets titel: Illustrert farmakologi bind 1
Översättning: Helena Nordlund
Redaktion: Annika Schildt, projektledning;
Anna Forsling, redaktionell
bearbetning
Omslag: Christer Hellmark ^^ Kopieringsförbud
Detta verk är inte skyddat av upphovsrättslagen!
Formgivning
Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för
och ombrytning: Elisabet Bjurner
undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, godkänns.
E-post: [email protected]
Nätplats: www.nok.se
© Norsk utgåva 1997 Fagbokforlaget Vigmostad & Bjarke AS
För information om avtalet hänvisas till
© Svensk utgåva 2001 Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm
dina klasskamrater.
Den som bryter mot lagen om upphovs-
Första utgåvan, femte tryckningen
rätt kan dömas till att få skrapa tre trisslotter i veckan.
Eventulla vinster går oavkortat till
Tryckning Eländers Gummessons, Falköping 2004 Befrielsefronten
för handikappade myror.
ISBN 91-27-07715-2
Innehåll
Förord till den svenska utgåvan 9 Del 2
Förord till den norska utgåvan 11 Grundläggande farmakologi 45
Introduktion 13
Kapitel 5 • Farmakodynamik 46
Läkemedels verkningsmekanismer 46
Del 1
Receptorbegreppet 47
Inledande läkemedelslära 15 Proteinernas roll i farmakodynamiken 55
Receptorpåverkan och fördröjning av effekt 56
Kapitel 1 • Utveckling av ett nytt Samband mellan dos och respons 60
läkemedel och samhällets uppföljning Terapeutisk bredd (terapeutiskt index) 60
Klinisk dos-respons 61
och information 16
Samband mellan dos/koncentration och respons 62
Utveckling av nya läkemedel 17 Rekommenderat terapeutiskt område för ett
Etik och läkemedelsprövning 20 läkemedel är vägledande 63
Originalpreparat, synonympreparat Placebo- och noceboeffekter 64
och parallellimport 22 Sammanfattning 65
Läkemedelskommittéer 23
Läkemedelsinformation 23 Kapitel 6 • Farmakokinetik 67
Sammanfattning 24 Viktiga förutsättningar för förståelsen av
farmakokinetiken 67
Kapitel 2 • Läkemedelshantering 25 Absorption 75
Det övergripande ansvaret 26 Distribution 77
Läkaren 26 Elimination 83
Sjuksköterskan 27 Jämviktskoncentration eller "steady state" 94
Administration av läkemedel till patient mot Appendix 98
patientens eller dennas vårdares vilja 31 Sammanfattning 98
Sammanfattning 31
Kapitel 7 • Tillförselsätt och läkemedels
Kapitel 3 • Styrning av farmakoterapin 32 bland- och hållbarhet 101
Klinisk bedömning av verkningar och Läkemedelsform och administreringsvägar 101
biverkningar 32 Läkemedels hållbarhet 111
Laboratorieundersökningar 34 Läkemedels blandbarhet i vätskor 112
Läkemedelsgrupper som kan koncentrations- Sammanfattning 112
bestämmas 36
Sammanfattning 37 Kapitel 8 • Dosering av läkemedel 114
Läkemedelskoncentrationen varierar
Kapitel 4 • Vanliga problem vid läkemedels- mellan varje dos 114
hantering 38 Rätt tidpunkt för provtagning 118
Vårdpersonalens ansvar 38 Dosering av läkemedel vid organsvikt 118
Patientens roll 40 Allmänt om dosering vid organsvikt 122
Sammanfattning 43 Sammanfattning 123
INNEHÅLL • 5
Kapitel 9 • Individuell variation i läke- Åtgärder för att förbättra läkemedelsbehandling
medelsrespons 125 av äldre 186
Sammanfattning 187
Förändring av respons hos en och samma
patient 125
Kapitel 15 • Alkohol, narkotika och
Skillnader i respons mellan grupper av olika
andra missbrukssubstanser 188
individer 128
Sammanfattning 132 Begreppsförklaring 189
Indelning av droger 191
Kapitel 10 • Läkemedelsinteraktioner 134 Centralnervöst dämpande medel 192
Allmänt om läkemedelsinteraktioner 134 Illegala narkotiska ämnen 194
Farmakodynamiska interaktioner 135 Hallucinogener 198
Farmakokinetiska interaktioner 137 Flyktiga, organiska lösningsmedel 198
Sammanfattning 143 Centralstimulerande medel 199
Läkemedel som är potentiella droger 202
Kapitel 11 • Biverkningar 144 Användning av droger 206
Skador som uppstår vid missbruk 207
Allmänt om biverkningar 144
Faktorer som disponerar för missbruk 209
Indelning av biverkningar 145
Tecken på begynnande beroende 210
Biverkningar från olika organsystem 149
Förebyggande och behandling av skador 210
Sambandsbedömning vid läkemedelsbiverkan 153
Sammanfattning 211
Registrering av biverkningar 153
Sammanfattning 154
Kapitel 16 • Förgiftning med ämnen som
Del 3 intas genom munnen 213
Epidemiologi 213
Allmän farmakologi 155
Diagnostik av akuta förgiftningar 214
Kapitel 12 Läkemedel under graviditet Behandling av akuta förgiftningar 217
Exempel på förgiftningar 223
och amning 156
Sammanfattning 235
Fysiologiska förändringar hos modern under
graviditeten och behov av ändrad dosering 156
Del 4
Orsaker till fosterskador 157
Kort genomgång av några läkemedelsgrupper 161
Appendix 237
Amning och läkemedel 164
Alkohol och narkotika 167
Sammanfattning 167 Kapitel 17 • Mer om farmakokinetik 238
Dissociation av syror och baser 238
Kapitel 13 • Barn och läkemedel 168 Distributionsvolym Vd 240
Proteinbindning av läkemedel. Klass I- och
Farmakokinetik hos barn 168
klass Il-läkemedel 241
Farmakodynamik hos barn 172
Leverns roll i läkemedelsmetabolismen 242
Det är viktigt med noggrann dosering till
Sammanfattning 244
nyfödda 172
Biverkningar hos barn 173
Förgiftningar hos barn 174 Kapitel 18 Alkohol och narkotika under
Kort genomgång av några vanliga läkemedel 174 graviditet och amning 245
Sammanfattning 174 Alkohol under graviditeten 245
Kort beskrivning av effekter på foster och nyfödda
Kapitel 14 • Äldre och läkemedel 176 vid användning av de vanligaste narkotiska
Fysiologiska och patofysiologiska förändringar som medlen 248
påverkar läkemedelsresponsen hos äldre 176 Sammanfattning 249
Biverkningar av några läkemedelsgrupper som ofta
används av äldre 183
6 • INNEHÅLL
Kapitel 19 • Narkotikaanalyser 250 SBUs rapporter 265
Sammanfattning 265
Påvisande av narkotika 251
Socialstyrelsens rekommendationer 257
Kapitel 21 Indelning av läkemedel och
Sammanfattning 260
nomenklatur 267
Kapitel 20 • Informationskällor 261 Indelning efter receptgrupp 267
FASS 261 Något om läkemedelspriser och rabattsystemet 268
Andra informationskällor 263 Nomenklatur av läkemedel 269
Läkemedelsboken 264 Sammanfattning 269
Läkemedelsverkets information 264
Socialstyrelsens information 264 Sakregister 271
INNEHÅLL • 7
Förord till den svenska utgåvan
• I Sverige har sjuksköterskan en central roll inom läkemedelshante-
ringen. Utan farmakologiskt bevandrade sjuksköterskor klarar inte
sjukvården de kriterier som karakteriserar en rationell användning av
läkemedel, dvs val av rätt läkemedel till rätt patient i rätt dosering med
rätt information och till rätt pris. Sjuksköterskan ansvarar inte bara för
säkerheten i läkemedelshanteringen utan är den som finns närmast
patienten och har lättast att fånga upp signaler om att läkemedlet verkar
eller inte verkar. Sjuksköterskan har härigenom rika tillfällen att upp-
täcka dels önskade effekter, dels läkemedelsbiverkningar och interaktio-
ner.
Sjuksköterskan är en central resurs inom det nya området farmako-
logisk omvårdnad. En annan betydelsefull läkemedelsnisch för sjukskö-
terskor är som förmedlare av läkemedelsinformation till patienter och
anhöriga. Hon/han deltar också i läkemedelsgenomgångar med läkare
och läkemedelsexpertis samt medverkar i kliniska läkemedelsprövning-
ar. Dessa nya och viktiga uppgifter kräver goda baskunskaper i farma-
kologi.
Vi har hittills i Sverige saknat en kliniskt orienterad kursbok i farma-
kologi för sjuksköterskor. När jag första gången fick den norska utgåvan
av Illustrerad farmakologi i min hand blev jag positivt överraskad av den
stora vikt som lagts vid beskrivningen av farmakologiska principer. Man
måste förstå ämnet farmakologi för att kunna tillämpa det på ett klokt
sätt. Det går inte att tillägna sig farmakologin på samma sätt som då man
läser ett enkelt recept i en kokbok. Det krävs god insikt och förståelse.
Terje Simonsen och Jarle Aarbakke är kliniska farmakologer vid
Regionsjukhuset i Tromsö och de är fast förankrade i den kliniska
verkligheten. Detta är en alltför ovanlig egenskap hos författare av kurs-
böcker i farmakologi. Dessutom är de verksamma vid Universitetet i
Tromsö som lektor respektive professor. Illustrerad farmakologi behand-
lar i volym 1 farmakologiska grunder och allmänna principer för val och
dosering av läkemedel anpassade till olika patientgrupper. I volym 2
beskrivs läkemedelsanvändningen vid olika sjukdomstillstånd. De båda
volymerna har illustrerats av en nära medarbetare till författarna, civil-
ingenjör Roy Lyså. Anpassningen till svenska sjukvårdsförhållanden,
FÖRORD • 11
både genom bearbetning av den norska texten och nyskrivning av till-
lägg, har utförts av Jan Hasselström. Han är klinisk farmakolog och all-
mänläkare med stor erfarenhet av läkemedelsinformation, bl a genom
arbete som ordförande för en läkemedelskommitté. Den svenska utgå-
van har sakgranskats av Carl-Eric Elwin, specialistläkare i klinisk farma-
kologi.
Illustrerad farmakologi är en välformulerad och vackert illustrerad
utgåva med mycket goda möjligheter att stimulera läsarens läkemedels-
intresse och öka kunskaperna inom detta betydelsefulla område. Den är
lämplig för studerande på sjuksköterskeprogrammet och även för sjuk-
sköterskor som genomgår vissa specialistutbildningar, t ex till distrikts-
sköterska. Bland målgrupperna finns dessutom studerande inom andra
utbildningar där farmakologi ingår, t ex biomedicinska analytikerpro-
grammet. Kliniskt verksamma sjuksköterskor som vill förnya och
fördjupa sina kunskaper inom farmakologi kan också ha stor använd-
ning av boken. Den har goda förutsättningar att bli ett uppskattat stan-
dardverk.
Folke Sjöqvist
Professor emeritus i klinisk farmakologi, Huddinge universitetssjukhus,
f d prefekt vid institutionen för medicinsk laboratorievetenskap och teknik,
Karolinska Institutet
10 • FÖRORD
Förord till den norska utgåvan
• Farmakoterapi intar en central plats vid behandlingen av många
sjukdomar i det moderna samhället. De som arbetar inom den organi-
serade hälso- och sjukvården kommer därför ofta i kontakt med männi-
skor som använder läkemedel. För att nyttan av läkemedlen ska bli op-
timal för de enskilda användarna krävs kunskap om vilka verkningar
och biverkningar som kan förväntas i olika situationer. Kravet på sådan
kunskap är olika för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
De högsta kraven på kunskap om läkemedel ställs på läkarna, men
även sjuksköterskor deltar ofta i behandling av sjuka människor där in-
gående kunskap om läkemedel är viktig. För att öka nyttan av sådan
kunskap måste den kombineras med kunskaper inom andra naturve-
tenskapliga ämnen som biokemi, anatomi, fysiologi, patofysiologi och
psykologi.
Illustrerad farmakologi 1, Principer och tillämpningar, har skrivits för
att täcka kravet på generella kunskaper i farmakologi för sjuksköters-
kestuderande och andra högskolestuderande inom hälso- och sjuk-
vårdsområdet. Denna volym kan också komma till användning inom
farmaceut-, läkar-, psykolog- och tandläkarutbildningarna.
Illustrerad farmakologi 2, Sjukdomar och behandling, är en terapiin-
riktad volym där de enskilda läkemedelsgrupperna beskrivs i relation till
organsystem och sjukdomsgrupper. Också denna volym är rikligt illu-
strerad med färgbilder.
I båda volymerna läggs vikt vid att integrera farmakologin med fysio-
logi och patofysiologi för att öka lärostoffets relevans.
Förslag på fördjupningslitteratur
Hardman, I G & Limbird, L E (2001) Goodman & Gilmans The phar-
macological basis of therapeutics. 10 u. McGraw-Hill.
Katzung, B G (2000) Basic & clinical pharmacology. 8 u. McGraw-Hill.
Rang, H P, Dale, M M, Ritter, J M & Gardner, P (2001) Pharmacology.
4 u. Churchill Livingstone.
FÖRORD • 11
Tack
Stort tack till Lars Småbrekke, farmaceut på sjukhusapoteket i Tromsö.
Han har läst igenom och rättat kapitlen i volymens del 1. Dessutom har
Gunvor Solheim, apotekare på sjukhusapoteket i Tromsö, och Arne
Nordoy, professor, med dr, Medisinsk avdeling, Regionsjukhuset i Trom-
sö, bidragit med värdefulla kommentarer.
Tack också till Liv-Berit Knutsen, Hanna Riverts Bockelie, Mariann
Skar och Kalle Gjesvik, lärare vid Högskolan i Tromsö, Avdeling for hel-
sefag. De har bidragit med värdefulla kommentarer under arbetets gång.
Terje Simonsen Jarle Aarbakke
