Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande?

59 Pages·2017·1.25 MB·Swedish

Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande?
- En explorativ studie om studenter inom
bemanningsbranschen

Flexibility, a mutual relationship?
- An explorative study regarding students within
temporary work agencies

Åsa Jansson & Maja Kojić

Organisation och ledarskap
Kandidatuppsats
15 hp
Termin: HT-2016
Handledare: Per Sederblad
Sammanfattning

Vi har genomfört en explorativ studie vilken undersöker bemanningsbranschens anställningskrav på
annan huvudsaklig sysselsättning, med studenter i fokus. Studien behandlar hur studenter upplever
bemanningsbranschens flexibilitetskrav samt hur förhållandet dem emellan ser ut för att ge en inblick i
denna anställningsform. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med både
studenter som arbetar via bemanningsföretag och anställda vid bemanningsföretag. Båda parter har
intervjuats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Vi har kommit fram
till att studenter som arbetar via bemanning inte upplever otrygghet i sin anställningsform på samma
vis som någon med en heltidstjänst via bemanning gör. Vi fann att studenter accepterar de villkor som
denna typ av anställning innebär då det endast handlar om en kort period. Vi kan konstatera att den
flexibilitet som bemanningsföretag efterfrågar korresponderar väl med studenternas flexibla tillvaro,
samtidigt som bemanningsbranschen genererar arbeten för en grupp som andra branscher inte ser som
särskilt åtråvärd. Studien visar att flexibilitet kan ta olika uttryck beroende på huruvida en student tar
ansvar för att upprätta en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv eller ej.
Nyckelord

Annan huvudsaklig sysselsättning, anställningsotrygghet, bemanningsbranschen, flexibilitet, gränslöst
arbete, kollektivavtal, prekariat, psykologiskt kontrakt, studentanställning, studenter
Abstract

This is an explorative study which examines students within temporary work agencies, along with
their demands regarding another major occupation. The purpose of this study is to portray students
view of the flexibility that temporary work agencies require, but also how both parties experience their
relationship, to contribute with an insight in this particular kind of employment. The material has been
collected through qualitative interviews with both students and temporary work agencies to avoid a
biased view of the employment. The results show that students who work within temporary work
agencies do not experience the precariousness of their employment in the same way as a full-time
worker does. We found that students accept their working conditions since it has a time limit due to
their studies. The flexibility temporary work agencies requests correspond well with students’ flexible
situation. At the same time the temporary work agencies provide work for a group who might have a
hard time finding work elsewhere. The study shows that flexibility can express itself in different ways
for the students depending on how well a boundary between work and studies is maintained.
Keywords

Another major occupation, flexibility, precariat, precariousness in employment, psychological
contracts, student-employment, students, temporary work agencies, union contract, work without
boundaries
Förord

Vi vill rikta ett stort tack de som har medverkat i vår undersökning. De har delat med sig av sina
erfarenheter och bidragit med en insikt i bemanningsbranschen. Deras deltagande i denna studie har
varit fantastiskt givande och lärorikt.

Vi vill även tacka vår handledare Per Sederblad för hans vägledning och stöd under denna process.
Tack för dina tankar, visa råd och framförallt all uppmuntran.
Slutligen vill vi även tacka Mother.
#Jansson&Kojić2017
Innehållsförteckning
1 Inledning ................................................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund ......................................................................................................................................... 1
1.2 Problemformulering.................................................................................................................... 3
1.3 Syfte ................................................................................................................................................... 5
1.4 Frågeställningar ............................................................................................................................ 5
1.5 Avgränsningar ............................................................................................................................... 5
1.6 Disposition ...................................................................................................................................... 5
2 Metod .......................................................................................................................................................... 6
2.1 Tillvägagångssätt .......................................................................................................................... 6
Sökord ............................................................................................................................................................. 8
2.2 Urval av ämnesområde .............................................................................................................. 8
2.3 Urval av undersökningsmetod ................................................................................................ 8
2.4 Urval av organisationer och respondenter ..................................................................... 10
2.5 Källkritik ....................................................................................................................................... 11
2.6 Etik .................................................................................................................................................. 11
3 Tidigare forskning .............................................................................................................................. 13
3.1 Bemanningsbranschen ............................................................................................................ 13
3.2 Studenter inom bemanningsbranschen ........................................................................... 15
4 Teori ......................................................................................................................................................... 16
4.1 Flexibilitet .................................................................................................................................... 16
4.2 Tre typer av flexibilitet ............................................................................................................ 16
4.3 The flexible firm ......................................................................................................................... 17
4.4 Två sätt att uppnå flexibilitet ................................................................................................ 19
4.5 Ett gränslöst arbete .................................................................................................................. 20
4.6 Ett psykologiskt kontrakt ....................................................................................................... 21
4.7 En otrygg anställningsform ................................................................................................... 22
5 Empiri ...................................................................................................................................................... 23
5.1 Studenter ...................................................................................................................................... 23
5.1.1 Fördelar .................................................................................................................................... 23
5.1.2 Bokning ..................................................................................................................................... 24
5.1.3 Upplärning ............................................................................................................................... 25
5.1.4 Informationsutbyte .............................................................................................................. 26
5.1.5 Annan huvudsaklig sysselsättning ................................................................................. 27
5.2 Bemanningsföretag ................................................................................................................... 27
5.2.1 Bokning ..................................................................................................................................... 27
5.2.2 Informationsutbyte .............................................................................................................. 29
5.2.3 Upplärning ............................................................................................................................... 29
5.2.4 Annan huvudsaklig sysselsättning ................................................................................. 30
5.2.5 Kollektivavtal ......................................................................................................................... 31
5.2.6 Studiebevis .............................................................................................................................. 32
6 Analys ...................................................................................................................................................... 34
6.1 Flexibilitet .................................................................................................................................... 34
6.2 Ett gränslöst arbete .................................................................................................................. 36
6.3 Introduktion till arbete ........................................................................................................... 37
6.4 Subjektiva löften ........................................................................................................................ 38
6.5 Kollektivavtalet .......................................................................................................................... 40
7 Avslutande diskussion ...................................................................................................................... 42
7.1 Förslag till vidare forskning .................................................................................................. 43
Bilaga 1: Intervjufrågor studenter ..............................................................................................................
Bilaga 2: Intervjufrågor bemanningsföretag ..........................................................................................
Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande?

1 Inledning
Denna studie behandlar studenter som är anställda via bemanningsföretag. Den syftar till att undersöka
hur studenter upplever bemanningsbranschens flexibilitetskrav samt vilka effekter dessa kan medföra.
Vi undersöker även hur förhållandet mellan dessa två parter ser ut. Studien ämnar bidra med en insikt i
denna anställningsform då den idag är relativt obeforskad. Med grund i tidigare forskning som
bedrivits inom området gällande bemanningsbranschen i stort, vill vi belysa en arbetsgrupp som i och
med sin sysselsättning ofta har en flexibel livssituation som är kompatibel med ett flexibelt arbete.
Vi ställde oss till en början kritiska till att det finns ett krav på annan huvudsaklig sysselsättning i de
tjänster som läggs ut på visstidsanställning, och undrade varför inte vem som helst kunde anställas. Då
vi påträffade SR P4 reportage Bemanningsföretagen kräver “annan sysselsättning” för att erbjuda
jobb ställde vi oss frågan om detta kunde bero på att bemanningsföretag inte behövde betala ut
garantilön för denna sortens anställning och därmed valde att rikta sig till en målgrupp som föll inom
denna kategori. Vid undersökningar av branschen samt efter vår första intervju hos ett
bemanningsföretag såg vi en annan sida av bemanningsbranschen. De har funnit ett sätt att tillmötesgå
ett nutida behov och har i detta behov funnit en målgrupp som även dem kan dra fördel av denna form
av anställning.
I denna uppsats använder vi oss av begreppet studentanställd som ett samlingsnamn för studenter som
är anställda via bemanningsföretag där annan huvudsaklig sysselsättning är ett krav.
1.1 Bakgrund
Den svenska lagstiftningen ändrades 1993, vilket gjorde att det inte längre behövdes tillstånd för att
starta ett bemanningsföretag. Bemanningsbranschens affärsidé är att erbjuda sina kundföretag flexibel
arbetskraft i form av uthyrd personal. (Berg, 2008, s. 15) Idag är bemanningsbranschen väletablerad på
den svenska arbetsmarknaden, trots att det är en relativt ung bransch (Bergström, Håkansson &
Isidorsson, 2007, s. 86). Som uthyrd innebär det att du inte nödvändigtvis har ett fast kundföretag utan
bör vara beredd på att arbeta hos olika kunder beroende på hur behovet ser ut. Längden på
uthyrningsuppdrag kan variera mellan ett par timmar till flera år. Vanligast är hyresarbetskraft inom
tillverkningsindustrin. (Håkansson & Isidorsson, 2004, återgiven i Håkansson & Isidorsson, 2011, s.
11)
Det första kollektivavtalet för bemanningsanställda upprättades år 2000 inom Landorganisationen i
Sverige, förkortat LO. Avtalet angår samtliga medlemsförbund i LO och upprättades med grund i två
anledningar. Den ena anledningen var att de som arbetar som bemanningsanställda ska skyddas av ett
1
Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande?

kollektivavtal vilket motsvarar de villkor som existerar på resterande arbetsmarknad. Den andra
anledningen var att försöka motverka risken för konkurrens angående anställnings- och lönevillkor
bland olika anställningsformer på en arbetsplats. Avtalet ämnar även motverka risken för att ordinarie
personal på ett företag blir ersatt av inhyrd personal, i de fall dessa blir en billigare arbetskraft baserat
på lägre lön och sämre villkor. (LO, 2016b)
I kollektivavtalet kan överenskommelse gällande visstidsanställning slutas med studerande samt med
avtals- och ålderspensionärer. Det specificeras att den som studerar ska ha ett skriftligt intyg vilket
bekräftar att denne är studerande. Vid anställning ska tillgänglighet specificeras och dokumenteras i
anställningsbeviset. Detta anpassas utefter varje kontors förutsättningar och i detta fall avser
tillgänglighet att den anställde ska vara anträffbar. Vidare nämner kollektivavtalet att den anställdes
tillgänglighet inte ska hämma dennes rörelsefrihet i större mån än nödvändigt och får som högst
innefatta nio fortlöpande timmar per dygn uppdelat på fem dagar per vecka. Tekniska hjälpmedel ska
nyttjas i högsta möjliga mån. (LO, 2016c)
Benämningen SMS-jobb används vid beskrivning av en arbetstagare som blir inkallad vid behov,
vilket även kallas intermittent anställning. Tillsvidareanställning och allmän visstidsanställning hör
även de till intermittent anställning. Enligt lag får arbetsgivare avgöra från dag till dag ifall det finns
behov för att erbjuda en anställd arbete eller ej. Det är inget lagbrott, men det kan däremot vara ett
brott mot kollektivavtalet. För att en sådan anställning ska beviljas förutsätts det att den anställde inte
fått löfte om ett visst antal arbetspass, i form av exempelvis arbetsschema eller att antalet arbetstimmar
per vecka är specificerad i anställningsbeviset. Skulle så vara fallet, att den anställde blivit utlovad
arbete för att senare få detta reducerat, blir arbetsgivaren skyldig till avtalsbrott. Detta kan resultera i
att arbetsgivaren måste betala ut lön för den tid som blivit utlovad, även ifall den anställde inte arbetar
i samma omfattning. (LO, 2016d)
Lagstiftningen från 1993 möjliggör att bemanningsföretag inte behöver något tillstånd för upprättande
av denna form av verksamhet eller någon statlig auktorisation för att driva verksamheten.
Arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen har emellertid startat en frivillig auktorisation vilken
ingår i medlemskapet hos dem. I denna auktorisationsnämnd sitter även representanter från fackliga
organisationer och nämnden syftar till att organisera bemanningsanställda. (Håkansson & Isidorsson,
2011, ss. 11-12) Den statliga regleringen av branschen är, till skillnad från andra länder i Europa,
relativt svag i Sverige (Arrowsmith, 2006, återgiven i Håkansson & Isidorsson, 2011, s. 12). Dock är
detta i enlighet med den svenska modellen inom vilken förhållanden på arbetsmarknaden styrs genom
kollektivavtal. Kollektivavtalet gällande bemanningsarbete ska tolkas och förstås av den ihopsatta
auktorisationsnämnden. (Håkansson & Isidorsson, 2011, s. 12)
2
Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande?

Arbetsmiljöverket gick ut med ett pressmeddelande i september 2016 angående att inhyrd personal
löper dubbel så hög risk att skada sig på arbetet än vad fastanställda gör. De anser att säkerhetsarbetet
inte fungerar som det bör och ämnar granska bemanningsbranschens förebyggande arbetsmiljöarbete.
Sveriges Radio (2016d) sände i samband med detta ett reportage där Heli Aarnipuro, nationell
samordnare av inspektionsinsatsen, kommenterade de inhyrdas skador:
“De faller mellan stolarna, det [introduktion till arbetet] blir inte av. När de
hyrs in är det bråttom, de skulle helst varit där dagen före, och då har man
kanske inte tid för introduktionen.” (SR P4, 2016d)
Enligt lag har både bemanningsföretag som arbetsgivare till uthyrd personal och kundföretag som
hyr in personal ett delat ansvar kring de inhyrdas arbetsmiljö. Aarnipuro fortsätter med att
konstatera att de tyngsta arbetsuppgifterna ofta faller på den inhyrda personalen. Hon menar att det
behövs en säker och grundläggande introduktion till arbetsuppgifterna för att kunna utföra dem
riskfritt. (Arbetsmiljöverket, 2016)
1.2 Problemformulering
Enligt Bemanningsföretagens årsrapport 2015 var det 74 400 årsanställda inom bemanningsbranschen
under 2015. Under 2016 har det skett en positiv utveckling i branschen och Bemanningsföretagens
tredje kvartalsrapport redovisar att omsättningen har ökat med 7.0 procent jämfört med samma period
föregående år (Bemanningsföretagen, 2016). Med denna starka utveckling har även antalet tjänster
med annan huvudsaklig sysselsättning som krav ökat. Detta visar ett reportage Sveriges Radio sände i
oktober 2016, där problematiken kring denna form av anställning granskades. (SR P4, 2016a)
Efter detta reportage framkom det att flera arbetssökande har skaffat studieintyg endast för att
kvalificera sig som sökande till tjänsten (SR P4, 2016b). Med grund i detta uppdagande har det blivit
aktuellt att bemanningsföretagens kollektivavtal med LO-förbundet ska skrivas om (SR P4, 2016c). I 3
§ i kollektivavtalet framgår det att:
“Överenskommelse om visstidsanställning kan träffas med den som är
studerande och med avtals- och ålderspensionär. Studerande ska skriftligen
ha styrkt att de är studerande.” (LO, 2016c)
I och med att anställningen av studenter har ökat efterfrågar förbundsdirektör för
branschorganisationen Bemanningsföretagen, Ann-Kari Edenius, ett moderniserat kollektivavtal
anpassat efter situationen. Edenius anser att studenter är den grupp som finns tillgänglig att anställa
och använda vid behov av flexibel arbetskraft. (SR P4, 2016c)
3
Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande?

Arbetslivet idag har högre krav på flexibilitet och rörlighet vilket i sin tur kräver samma egenskaper av
individen (Olofsdotter, 2008). Guy Standing (2011, s. 195) menar att den part som gynnas mest av
detta är de som väljer att hyra in extern arbetskraft, för att fylla dess skiftande behov. Individer som
har tidsbegränsade anställningar upplever generellt en starkare anställningsotrygghet än de med
traditionella anställningar (Kinnunen & Nätti, 1994; Näswall & De Witte 2003; Sverke, Gallagher &
Hellgren, 2000 återgivna i Näswall, Sverke & Hellgren, 2003, s. 43). Anställningsotrygghet innebär en
osäkerhet kring anställningen och dess framtid, och de individer som upplever detta starkare återfinns
ofta inom bemanningsföretag (Näswall m.fl., 2003, ss. 110, 43).
Vi vill undersöka hur studenter upplever sin anställning hos bemanningsföretag och vilka effekter
flexibiliteten som finns inom denna bransch medför. Vi finner just studenter som en intressant grupp
att undersöka då de, i och med sin sysselsättning, ofta har en flexibel livssituation som är kompatibel
med ett flexibelt arbete. Därav är det rimligt att bemanningsföretag ser studenter som en attraktiv
arbetsgrupp. De uppfyller kravet om annan huvudsaklig sysselsättning samtidigt som de inte blir
lidande av det skiftande behov som kundföretag inom bemanningsbranschen har, på samma sätt som
en heltidsanställd skulle bli. Detta då studierna fungerar som en trygghet de kan falla tillbaka på
samtidigt som de inte är låsta av sitt skolschema. Eftersom deras situation ser annorlunda ut såg vi det
intressant att undersöka ifall de upplever flexibiliteten på ett annat sätt.
Under hösten 2016 sökte 417 000 personer sig till högskoleprogram och kurser, en ökning på 2
procent i jämförelse med siffror från föregående år (SCB, 2016b). Statistiska Centralbyråns rapport
Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 (2016a) visar att 60 procent av eleverna i
årskurs 3 på gymnasieutbildningar planerar att påbörja studier vid högskola/universitet inom de
närmsta tre åren. Samtidigt visar rapporten att ungefär 80 procent av dem kan tänka sig att kombinera
högskolestudierna med arbete. Detta menar vi ytterligare stärker att studenter kan ses som en
användbar arbetskraft av bemanningsföretag. Då 60 procent av gymnasieeleverna i årskurs 3 ämnar
studera vidare och 80 procent av dessa är benägna att arbeta vid sidan av studierna, kan ett ömsesidigt
förhållande skapas. Detta förhållande kan därmed bli något som både studenter och
bemanningsföretag drar nytta av. Med grund i detta vill vi undersöka hur förhållandet mellan
bemanningsföretag och studentanställda ser ut.
Bemanningsbranschen är ett relativt beforskat område, dock finns det få studier där just studenter
inom bemanningsbranschen har behandlats. Då det är en anställningsform som används i allt större
utsträckning idag, samtidigt som den har fått mycket uppmärksamhet i media den senaste hösten,
ansåg vi att det var aktuellt att undersöka branschen och anställningsformen närmare.
4