Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok.

207 Pages·2003·4.795 MB·Swedish

by  Mats Börjesson

Mats Börjesson
Diskurser och
konstruktioner
En sorts metodbok
~ studentlitteratur
rr~
\ "__ ) KOPIERINGSFÖRBUD
',,
~
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt.
Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för
undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias
avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan
upphovsrättsorganisationer och huvudman för
utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.
För information om avtalet hänvisas till
utbildningsanordnarens huvudman eller
BONUS-Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller
fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga
ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Denna trycksak är miljöanpassad, både när det
gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 31236
ISBN 978-91-44-02773-9
Upplaga 1:9
©Mats Börjesson och studentlitteratur 2003
www.studentlitteratur.se
studentlitteratur AB, Lund
Omslagsbild: "Assar" av Ulf Lundkvist
Omslagslayout: Francisco Ortega
Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2011
Innehåll
Tack 5
Upptakt: en debattartikel som aldrig skickades 7
Reflektion ett 11
Reflektion två 11
Reflektion tre 12
Del l
Diskursanalys, konstruktionism och vetenskap 15
Frågestil och utgångspunkter 15
Diskurs- och samhällsanalys 25
Foucault 34
Kunskapssociologi och konstruktionism - några nedslag 39
Realism, relativism och vetenskapens möjligheter 49
Inledning 49
Att spegla eller konstruera? 53
Att foga in kultur och historia 60
Del2
Språk och berätta(n)de diskurser 69
Inledning 69
Narrativ analys-berättelser och förhandlingar 75
Några analytiska verktyg 86
Inledning 86
Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © studentlitteratur 3
Kategorier och metaforer 87
Ontological gerrymandering och 'fakta visar' 92
Modaliseringar och passivformer 96
Intervjun som faktaproduktion 100
Attitydmätningen som faktaproduktion 106
Del3
Välfärds- och skoldiskurser 115
Perspektiv på välfärd 115
Välfärdsstatens vetenskaper 115
Välfärdsbokslutet 122
Ett samtal på försäkringskassan 128
Förslag till analys 132
Skolledning: 'Rektor har ordet' 137
Inledning 137
Samtalskultur och modernt ledarskap: 141
Pedagogiskt ledarskap och plikten att vara aktiv 143
Skolan och samhällets framtid 146
Skolan är ute på marknaden 149
Några avslutande analyser 152
Del4
Mot en reflexiv samhällsvetenskap 159
De många materialtyperna för diskursanalys l 59
Samhällsvetenskap och absolutismens fällor 162
Exemplet teorigenerering 168
Hur stor är en diskurs- och vems är den? 170
Diskursanalys: de kritiska vs de reflexiva 179
slutplädering 183
Appendix l 189
Appendix 2 190
Litteratur 191
4 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © studentlitteratur
Tack
Arbetet med denna bok har varit en del av två olika forskningssam
manhang. Det handlar om projekten "Skolans styrning och ledning
som diskurs och diskursiv praktik- De ledande orden" och "I sköt
samhetens utmarker- Människaexpertis och missanpassade med
borgare i den moderna staten". Projektansvariga är Gunnar Sund
gren respektive Eva Palmblad och bägge dessa projekt finansieras av
Vetenskapsrådet
Utan någon särskild ordning, stort tack till Gunnar Sundgren, Eva
Palmblad, Agneta Hugemark, Mats Benner, Helena Blomberg, Tho
mas Wahl, Tora Holmberg, Jonathan Potter, Gunnar Falkemark,
Marta Szebehely, Anita Nordzell, Moira von Wright, Monica Söder
berg Forslund, Bo Nestor, Lars Svedberg, Marie Sundberg och Ylva
Ståhle. Ni utses härmed till en kategori och får med det ytterligare en
identitet. Grattis!
Södermalm i november 2002
Mats Börjesson
s
Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © studentlitteratur

Upptakt: en debattartikel som
aldrig skickades
8 mars 2002
Flera mycket farliga farsoter sprider sig på våra universitet och hög
skolor. Det handlar om delvis olika fenomen som postmodernism,
kulturanalys, social konstruktionism, diskursanalys och allmänna
reflektioner kring vetenskapens plats i samhället. Men en sak har de
gemensamt: de är, åtminstone potentiellt, relativiserande. Detta
måste stoppas. Vetenskapens förnuft garanteras ju av teori, metod
och beprövad erfarenhet. Man kan undra varför personer med sådana
böjelser överhuvudtaget sökt sig till universiteten. Vissa saker måste
man helt enkelt ta avstånd ifrån. l annat fall får man söka sig till kul
turtidskrifterna- eller varför inte någon new-age-rörelse? De många
relativisterna tycks inte längre tro på vetenskapligheten. De säger till
exempel att historiens växlingar kräver ödmjukhet inför framstegs
tanken, att kulturella variationer inte kan göra oss säkra på att vi står
på den absoluta nollpunkten när vi forskar, att världen alltid är
betraktad utifrån en av många tänkbara positioner. Var ska sådant
sluta? Hur länge ska vi - vi som vet - låta irrlärorna få finnas kvar
inom akademierna?
Så låter det lite varstans numera. Vi har i vår tid en rad seniora fors
kare och högskoleföreträdare som tycks ha gått ut i ett korståg för
den sanna läran: Vetenskapen. Vi ser dem inte bara inom akade
miska fora, utan också i dagspress och offentliga debatter dit all
mänheten bjuds in för att få reda på vilka gränser som gäller mellan
förnuft och vetande, å ena sidan och irrläror å den andra. Här ser vi
företrädare för såväl samhälls- som naturvetenskap. Möjligen är
detta ett svaghetstecken. En ideologi, lära eller tro som har en stark
position i samhället behöver knappast försvara sig. Och jag tror att
det på ett plan finns fog för vetenskapens traditionalister att ställa
sig upp som en man, med fjäderdräkten tydligt visad och säga att
nu är det nog. Farsoterna kommer nämligen allt närmare och
mycket står på spel. Ett gap är på väg att öppna sig på många sam-
Kopiering av kurslitteratur förbjuden.© studentlitteratur 7
Upptakt: en debattartikel som aldrig skickades
hällsvetenskapliga institutioner, ett gap som ofta går mellan etable
rade forskare och 'deras' doktorander.
Såväl äldre som nyare metodlitteratur från det samhällsvetenskap
liga fältet präglas av en stor frånvaro av reflektion över vad man gör
när man gör vetenskap. När jag själv befinner mig i en undervis
ningssituation och förväntas reproducera idealbilden av forskning
känns uppgiften närmast plågsam. De enkätstudier som hålls fram
som ideala kännetecknas av saklighet, av kulturellt och socialt obe
roende frågor. Intervjustudier, även i det hermeneutiska lägret, för
väntas ha hanterat alla de snedvridningar som ledande frågor orsa
kar och tolkningarna ska göras med tillräcklig inlevelse. De
statistiska kartläggningarna av samhället förväntas stå ovanför inte
bara personliga utan också kulturella utgångspunkter. Metoderna
behöver, oavsett vilka man väljer, vara så väl avpassade till forsk
ningsfrågan, att resultaten kan sägas vara en renodlad spegelbild av
den verklighet som helt enkelt bara finns därute. När forskningsfyn
den, vetenskapens 'data', 'empiri' och 'evidence' väl samlats in
bortom all 'bias' och alla 'forskningseffekter' så tar så teoretiseran
det vid. Nu ska spegelbilden av verkligheten sättas in i ett teoretiskt
raster. Och vilka teorier som är godkända vet man om man varit
vetenskapen trogen under sin grund- och forskarutbildning. Så ser
själva grundformeln ut, formeln för hur vetenskapare skall kunna
hävda gränserna mot subjektivism, tro, konst - men också mot
intellektuella rörelser som kan förmodas bli ett hot mot de grund
läggande anspråk som Mittens Vetenskap så gärna håller sig med.
Ytterligare en självklarhet för mittfårans samhälls-och medicinfors
kare är att man mycket väl kan använda sig av de uppgifter som
samlats in av läkare, socialsekreterare, psykologer och andra profes
sionella. De vet ju hur folk mår, inte sant? Så kan man på ett snabbt
och enkelt sätt få fatt i 'basdata' om hur många som är utbrända,
missbrukande, genetiskt defekta, hur många som lider av DAMP
eller dyslexi, och så vidare. Kunskaperna om vari de sociala och
medicinska problemen består ska garanteras av den vetenskapliga
skolning som varje professionell person fått med sig ut i praktiken.
Visserligen finns det kontroverser kring den mänskliga normalite
ten men, får vi höra, dessa är ett uttryck för att vetenskapen går
framåt - alltmer mot den yttersta beskrivningen av vad det är att
vara människa. Vetenskapen har ju så generöst gett oss de verkliga
8 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlittt>ratur
Upptakt: en debattartikel som aldrig skickades
förklaringarna, efter århundraden av mörker. Men det gäller att för
stå vad som är 'rimligt', förstås.
Att polisens statistik, eller sjukhusens, styrs av en mängd institutio
nella förhållanden får inte yppas. Att äldreomsorgens behovsbe
dömningar är en avspegling av de behov som objektivt och faktiskt
finns hos de äldre behöver här accepteras som självklart. Myndig
hetsstatistik måste helt enkelt vara verklighetens motsvarighet för
att det hela inte ska bli för krångligt. Och ve den som antyder något
om de högst vardagliga föreställningar som alltid finns inbakade i
de 'hårdaste' av vetenskaper- till exempel att ett kännetecken på
ett barn med den neuropsykiatriska diagnosen DAMP är att denne
inte kan klippa en tillräckligt snygg cirkel i papp, eller att biologiskt
ärftliga sjukdomar ofta helt enkelt bevisas genom att fråga patien
ten om det 'finns i släkten'. Denna triviala praktik ska ställas i rela
tion till den bild som vetenskapare för fram när den ack så svårbe
gripliga forskningen skall spridas till folket på ett sätt de förstår.
Rationell politik bygger på rationell vetenskap, vilken i sin tur lever i
symbios med samhällets byråkratier och kontrollinstanser. Och
vetenskapen ställer så gärna upp i detta samhällsbygge- samtidigt
som anspråket ligger fast: vetenskapare har den intellektuella renhet
som tyvärr saknas på andra håll. Men nu finns det ganska många som
inte längre tror på denna vision om vetenskapens förmåga att ställa
frågor bortom den egna kulturella förståelsen av världens utseende.
Att världen är perspektiv- och positionsberoende blir en allt mera
självklar utgångspunkt bland samhällsvetare. Så öppnas det upp ett
ibland ganska brett dike mellan dem som talar om vetenskapen i
bestämd form och de som något tveksamt närmar sig denna forskar
livets främsta plikt - att förvalta bilden av vetenskapen.
För vissa av oss som sprider irrläror har forskartillvaron under eller
efter forskarutbildningen i hög grad präglats av en avprograme
rande process. Denna har sällan fått pågå utan påtryckningar från
den sanna vetenskapens försvarare. Att fundera över det samman
hang man ingår i som forskare är ju en farlig verksamhet. Att se
världen som tolkad och (på ett specifikt sätt) begripen kan leda till
att vetenskaparen helt enkelt går in i villfarelsen att man kan
beskriva världen hur som helst. Om tolkningen kommer ur det his
toriska och kulturella sammanhang som forskaren bär med sig blir
Kopiering av kurslitteratur förbjuden.© Studentlitteratur 9