detta är ett exempel

59 Pages·2014·1.22 MB·Swedish

by  Petri Gudmundsson

VÅLDTÄKT I NÄRA
RELATIONER:
EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER
LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA
SEXUELLA IDENTITETER

ANNA HART

Examensarbete i kriminologi Malmö högskola
30 hp, KA642A Hälsa och samhälle
Master i kriminologi 205 06 Malmö
08-2014
VÅLDTÄKT I NÄRA
RELATIONER:
EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER
LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA
SEXUELLA IDENTITETER

ANNA HART

Hart, A. Våldtäkt i nära relationer: En litteraturstudie som undersöker likheter och
skillnader mellan olika sexuella identiteter. Examensarbete på mastersnivå i
Kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och
Samhälle, Institutionen för Hälsa och Samhälle, 2014.

Det finns ett generellt antagande i samhället att gärningsmannen i en våldtäkt är
en man och att offret är en kvinna. Mannen och kvinnan ges olika variabler för att
passa in i de sociala könsrollerna maskulinitet och femininitet i ett förhållande.
Detta påverkar synen på våldtäkt som definitionsmässigt inte enbart innebär
penetration, vilket tar sig uttryck i såväl heterosexuella relationer där förövaren är
en kvinna, som homosexuella relationer där det sexuella våldet är svårt att
fastställa då exempelvis både offer och förövare är kvinna.
Tidigare forskare har fokuserat på och valt antingen män eller kvinnor, men inte
jämfört våldtäkt i alla sexuella identiteter.
Denna litteraturstudie vill försöka förklara och analysera hur modern forskning
problematiserar våldtäkt i olika nära relationer och om den beskrivs olika
beroende på vilken könsrelation den utspelar sig i.
För att identifiera centrala aspekter för studiens syfte har tolv vetenskapliga
studier valts ut, bearbetats och analyserats utifrån hegemonisk maskulinitet och
radikal feministiskt perspektiv.
Resultaten från dessa studier visar att när innehållet i våldtäkten analyseras fann
jag liknande mekanismer i övergreppet, oavsett man eller kvinna, oavsett
heterosexuell eller homosexuell relation. Hos individerna som utförde våldtäkten
fann jag att makt var ett centralt element jämnt fördelat mellan könen. Men
resultaten visade även att hos homosexuella förhållanden finns det faktorer såsom
homofobi och stigmatisering vilka hindrar individen från att söka hjälp eller
anmäla våldtäkten. Oavsett sexuell identitet förminskade offren händelsen, vilket
kan förklaras med normaliseringsprocessen.
Teorierna hegemonisk maskulinitet samt radikalfeminism fortsätter att se på
våldtäkt som något könsbundet. Denna litteraturstudie har för avsikt att illustrera
att våldtäkt sker i alla relationer och genom detta försöka utmana den
heteornormativa syn som fortfarande präglar tolkningen av offer och förövare.

Nyckelord: Heterosexualitet, Homosexualitet, Könsroller, Litteraturstudie, Makt,
Relation, Våldtäkt.
RAPE IN INTIMATE RELATIONS:
A LITERATURE REVIEW EXPOLORING
SIMILARITIES AND DIFFERENCES BETWEEN
DIFFERENT SEXUAL IDENTITIES

ANNA HART

Hart, A. Rape in intimate relations: A literature review exploring similarities and
differences between different sexual identities. Project for a two year master
degree in Criminology 30 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Criminology, 2014.

There is a general assumption that the perpetrator of rape is male and the victim is
a woman. The man and the woman are given different attributes to fit masculine
and feminine roles in a relationship. This is affecting the way rape is viewed,
which by definition not only consists of penetration, and takes place in
heterosexual, as well as homosexual relations. The sexual violence is hard to
establish when, for example both the perpetrator and the victim are female.
Previous researchers have been focusing on and chosen to study either men or
women, but have not compared rape within all different sexual identities.
The purpose of this literature review is firstly to explain and analyse how modern
research problematizes rape within different sexual relationships and if it is
described differently, depending upon which gender relationship it takes place in.
In order to identify the central aspects, for the purpose of this study, twelve
empirical studies have been selected and analysed in order to encompass central
aspects in light of gender roles with support from hegemonic masculinity and
radical feministic theories.
The result from these studies confirm, that when the contents of the rape are
analysed, the mechanisms of abuse indicate similarities, regardless of gender,
regardless of sexual orientation. The individuals who committed rape revealed
how the power maintenance was a central element evenly divided between the
sexes. But, the results also suggest that within homosexual relationships there are
other factors such as homophobia and stigmatization embedded which are
hindering the individuals from seeking help or to prosecuting. Regardless of
sexual orientation the victims minimized the act of rape, which can be explained
as the normalization process.The theories of hegemonic masculinity and radical
feminism continue to view rape as sex-linked. This literature review aims to
acknowledge that rape can occur in all relations and tries to challenge the
heteronormative view, which still characterizes the victim-perpetrator
relationship.

Keywords: Gender roles, Heterosexuality, Homosexuality, Literature review,
Power, Rape, Relation.
Innehållsförteckning:
Inledning .................................................................................................................. 1
Syfte och frågeställning ........................................................................................... 2
Bakgrund .................................................................................................................. 3
Våldtäkt ................................................................................................................ 3
Sexualiteten ur ett historiskt perspektiv ............................................................... 5
Modern Sexualitet ................................................................................................ 6
Homosexualitet .................................................................................................... 6
Heteronormativiteten ........................................................................................... 7
Statistik ................................................................................................................ 8
Förövare för våldtäkt ........................................................................................... 9
Offer för våldtäkt ............................................................................................... 10
Våld i nära relationer ......................................................................................... 10
Sexuellt våld i nära relationer ............................................................................ 11
Våldtäkt i nära relationer ................................................................................... 12
Kvinnliga våldtäktsoffer i heterosexuella relationer .......................................... 12
Manliga våldtäktsoffer i heterosexuella förhållanden ....................................... 12
Kvinnliga våldtäktsoffer i lesbiska relationer .................................................... 13
Manliga våldtäktsoffer i homosexuella relationer ............................................. 13
Teoretiska utgångspunkter ..................................................................................... 13
Femininismen ..................................................................................................... 14
Hegemonisk maskulinitet .................................................................................. 16
Normaliseringsprocessen ................................................................................... 17
Metod och material ................................................................................................ 18
Avgränsningar .................................................................................................... 19
Etiska Överväganden ............................................................................................. 20
Resultat .................................................................................................................. 20
Inkluderade studier ............................................................................................ 21
Tabell 1. ............................................................................................................. 21
Analys .................................................................................................................... 24
Hur våldtäkten mättes i de olika studierna ......................................................... 25
Våldtäkt i heterosexuell relation ........................................................................ 26
Våldtäkt i kvinnlig homosexuell relation ........................................................... 27
Våldtäkt i manlig homosexuell relation ............................................................. 28
Våldtäkt i homosexuella relationer .................................................................... 29
Summering ......................................................................................................... 29
Diskussion .............................................................................................................. 30
Våldtäktens karaktär .......................................................................................... 30
Normbildningar .................................................................................................. 31
Teoretisk reflektion ............................................................................................ 32
Begränsningar och framtida forskning .............................................................. 34
Summering och slutsats ......................................................................................... 35
Källförteckning ...................................................................................................... 37
Bilagor ................................................................................................................... 47
Bilaga 1. Sökdagbok .......................................................................................... 47
Bilaga 2. Mätinstrument som användes för att mäta sexuellt våld .................... 50
INLEDNING

Ämnet våldtäkt i nära relationer är politiskt högaktuellt (Brottsoffermyndigheten,
2014). Den nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppskattar att det utförs
nästan 100 våldtäktshändelser per dag i Sverige (Brottsförebyggande Rådet,
2014). Det är uppskattningar som bör tas på allvar då endast ett fåtal anmäls. Det
är oroväckande att de faktiska anmälningarna av våldtäkterna skiljer sig så
markant från uppskattningarna. Det faktum att forskningen prioriterar den
klassiska våldtäkten1, kan påverka samtliga offer i nära relationer.

Nedan följer några citat från personer som har utsatts för en våldtäkt av någon de
har eller har haft en relation med. För att tydliggöra att både män och kvinnor
oavsett sexuell identitet2 kan utsättas för våldtäkt har jag valt att göra dem
könsneutrala. Detta är viktigt då samhället antar att våldtäkt per definition begås
av en man, samt att offret är en kvinna (Knutagård, 2009; Nationellt Centrum för
Kvinnofrid, NCK, 2009; Holmberg, 2010). För att neutralisera kön på förövare
och offer i exemplen nedan, har jag använt pronomen ”hen”, då exemplet är på
svenska, vilket inte i de här exemplen skall förknippas mot ett tredje kön. När
exemplen är på engelska har jag använt ”he/she” eller ”him/ her”.

Exempel A3:

Sedan när hen väl hade slagit mig, var jag så djävla rädd att jag inte
vågade röra mig. Hur mycket jag än grät och sa att jag inte ville det, att jag
inte ville, fortsatte hen. Alltså att prata till någon, som absolut har stängt av
allt vad kommunikation handlar om. Du når inte en sådan människa. Det
spelar ingen roll om jag var modig eller hur jag grät.

Exempel B4:

When you are intimidated by someone and they want to have sex no matter what the reason or
what the situation, you do it, otherwise, you get the hell beat out of you to be quite honest…you
just let he/she do it. It is not he/she actually holding you down and forcing you but it is being
forced because you can’t say no.

Exempel C5:

He/she tries to force me to have sex with him/her, I say” Get off me.”
An argument will ensue, every time. I’ll have to push him/her away. ”No, I told you, I’m not going
to do this.” And stuff like that. Then he/she gets very, very angry…To me if they want it and you
don’t want to give it, and they keep pushing it, what are you gonna do?

1 Den klassiska våldtäkten kan definieras som en våldtäkt av en okänd gärningsman och okänt
offer som antingen är en ung eller svag kvinna. Våldtäkten sker oftast utomhus, till skydd av
mörkret. I den klassiska våldtäkten skall även kvinnan göra fysiskt motstånd, så att det blir tydligt
att gärningsmannen går mot offrets vilja, trots motstånd (Karmen, 2009).
2 Med sexuell identitet syftar jag i den här uppsatsen på heterosexuell, homosexuell eller bisexuell
identitet.
3 Knutagård (2009).
4 Basile (1999)
5 Girshick (2002)
1
Ovanstående exempel består av såväl heterosexuella som homosexuella relationer.
Det första exemplet är ett manligt offer i en homosexuell relation, det andra ett
kvinnligt offer i en heterosexuell relation och det tredje exemplet är en kvinna i en
lesbisk relation. Med dessa exempel blir det tydligt att offren utsätts för samma
sorts övergrepp och känner detsamma, men samhället generaliserar och i vissa fall
reducerar händelsen, beroende på offrets samt förövarens kön. Detta
heteronormativa synsätt kommer jag belysa och problematisera.

En del män tror att det är deras rätt att våldta sina partner som en del av
förhållandet (Kennedy Bergen et al. 2006). Det finns också kvinnor som
samtycker till samlag för att de är så rädda för vad som skall hända med dem om
de säger nej, eller att det är deras plikt som en del av relationen (Basile, 1999). I
dessa relationer existerar makt och hierarki mellan könen där det tas för givet att
kvinnan skall lyda mannen, eftersom det är hennes skyldighet gentemot honom
(Messerschmidt, 1993). Studier påvisar att i homosexuella relationer återfinns
också dessa variabler (Renzetti, 1992; NCK, 2009; Knutagård, 2009).

Våldtäkt är vanligen en del av det sexuella våld som förekommer i nära relationer,
oftast som en del av andra fysiska, psykiska och ekonomiska övergrepp eller hot
om våld. Dessa variabler har man funnit i våldsamma relationer oavsett sexuell
läggning (NCK, 2009; Knutagård, 2009; Waldner-Haugrud, 1998). Genom att
använda teorier såsom hegemonisk maskulinitet och radikal feminism som ett
ramverk ämnar jag synliggöra de maktstrukturer som förekommer i samtliga
relationer, samt hur de påverkas av heteronormativitet. Detta är viktigt då
empiriska studier påvisar generaliseringar om våldtäkt både inom vård och
polismyndighet, vilket påverkar synen på både offer och förövare (Holmberg et al.
2010; Waldner- Haugrud, 1998), men även hos offren själva (exempelvis
Knutagård, 2009; Holmberg et al. 2005).
Detta kommer att fördjupas ytterligare i bakgrunden samt i diskussionen.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Som inledningen visat med exempel är våldtäkt i nära relationer både
problematiskt och komplext. Majoriteten av forskare som berör våldtäkt i nära
relationer väljer att begränsa sig till en sexuell identitet. Det finns ett stort behov
av jämförelsestudier där samtliga sexuella identiteter inkluderas, och min
litteratursökning genererade inga studier där detta utfördes. Denna uppsats ämnar
att undersöka och belysa hur våldtäkten beskrivs och generaliseras till ett problem
som endast förekommer i heterosexuella relationer. Detta blir normgivande för
hur våldtäkten tolkas där samma problem i homosexuella relationer nonchaleras.
För att illustrera detta har jag har valt att genomföra en systematisk litteraturstudie
som inkluderar både heterosexuella och homosexuella relationer.

Jag har som mål att jämföra om det finns skillnad och likheter på våldtäkt i olika
former av sexuella relationer. För att besvara detta har följande frågeställning
utformats:

Beskrivs våldtäkt i vetenskapliga studier olika beroende på offrets respektive
förövarens sexuella identitet?

2
För studiens syfte och frågeställning har både svenska och engelska studier sökts
mellan åren 1994-2014. Detta tidsperspektiv har valts då forskningen som
undersöker våldäkt i homosexuella relationer är relativt ny (NCK, 2009). Tolv har
studier valts ut, vilka kommer att redovisas i Tabell 1.

BAKGRUND

Eftersom våldtäkt kan vara och ofta är en del av det sexuella och fysiska våldet i
nära relationer, samt är en central del av studiens syfte, kommer jag att börja med
att definiera våldtäkt. Vidare kommer olika begrepp som berör sexuella relationer
att belysas och förklaras.

Våldtäkt
Rapere är latin och betyder tagen med våld (Karmen, 2009). Tills ganska nyligen
existerade inte våldtäkt mellan make och hustru och våldtäkt ansågs endast kunna
inträffa mellan, för varandra, okända män och kvinnor (Karmen, 2009). Våldtäkt
var under 1200-talet en brottslig handling med dödligt straff, men inte för att
våldtäkten ansågs vara ett sexualbrott, utan ett egendomsbrott (Wennstam, 2002).

En våldtäkt kan kategoriseras som en ”klassisk våldtäkt” där vissa element måste
förekomma; Den utförs mot en oanade kvinna som är ung, gammal eller för svag
eller oerfaren för att beskyllas för att dra till sig gärningsmannens uppmärksamhet
och därmed väckt hans lust. Hon blir blixtsnabbt överfallen utomhus, i kvällens
mörker, under hot av ett vapen av en helt okänd gärningsman. Kvinnan förväntas
göra starkt motstånd mot gärningsmannen, till den grad att hon ådrar sig svåra
skador. Hon skall även skrika och tilldra sig ögonvittnen som både ser och hör
hennes rop på hjälp. Efter våldtäkten skall kvinnan anmäla brottet till polisen som
även kan säkra bevis från brottsplatsen (Karmen, 2009).

Dagens definition av våldtäkt förbryllar många eftersom gränsen mellan sexuellt
våld och våldtäkt är otydlig. Lagtexten innehåller dessutom ordet samlag som
underhåller otydligheten och möjliggör ett brett spektrum av tolkningar, eftersom
samlag inte klart beskriver vad som skall ingå och mellan vem, men ordet är
traditionellt starkt förknippat med mannens penetration av kvinnan (NCK, 2010).

Enligt svensk lag definieras våldtäkt, Brottsbalken 6 kap 1 § som:

”Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom
hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att
företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till
kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med
samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex
år.
Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag
eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig
med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund
av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan,
sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med
hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd
(…) ”.
(Sveriges rikes lag, 2007, Lag 2005:90).

Lagen om våldtäkt avgränsas till två typfall, som dels avser fall där
gärningsmannen ”genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om
3
brottslig gärning tvingar en individ till sexuellt umgänge” dels ”annan sexuell
handling” (Lag 2005: 90). Här tydliggörs att det krävs att den utsatte tvingas till
en viss typ av sexuell handling, exempelvis genom misshandel, våld eller att offret
blir hotat om en brottslig handling. Våldet omfattar i princip all fysisk
kraftutövning, såsom exempelvis, sparkar och slag, våld för att hindra en persons
rörelsefrihet eller sära en individs ben, men även lindrigare varianter, såsom att
dra eller slita i en annan persons kläder eller knuffa undan en person. Lagen om
våldtäkt inbegriper även händelser där förövaren försätter offret i hjälplöst
tillstånd, såsom att förövaren lurar i offret en mängd alkohol för att kunna ha
sexuellt umgänge med denne (NCK, 2010).
Vidare har våldtäkt blivit könsneutralt vilket innebär att även män kan utsättas för
våldtäkt (Karmen, 2009).

För att lagen skall döma för våldtäkt i nära relationer krävs att den sexuella
handlingen eller kränkningen kan jämföras med ett samlag. Här ligger gamla
antaganden på vad som kategoriseras som samlag kvar i rättspraxis, eftersom de
tillskriver samlag såsom att manen och kvinnans könsdelar varit i kontakt med
varandra (NCK, 2010). Följaktligen innebär detta att homosexuella personer
utesluts ur begreppet samlag och faller inom begreppet jämförligt med samlag,
vilket kan exemplifieras med anala och orala samlag, men även penetration med
objekt, fingrar eller händer av offrets vagina (om det är en kvinna), och anus (män
och kvinnor). Däremot faller tvångsmasturbering av en man eller kvinna inte i
kategorin våldtäkt, då handlingen inte anses jämförlig med samlag eller likartade
sexuella handlingar (NCK, 2010).

Internationellt blev våldtäkt inom äktenskapet i Storbritanien en brottslig handling
först år 1991 (Wykes et al. 2009). I deras allmänna lag6 har våldtäkt mellan gifta
personer varit omöjlig per definition, då hustrun som en del av de äktenskapliga
förpliktelserna ” to love, honor and obey” (Karmen, 2009, s. 324) skall gå till
mötes sin makes sexuella behov (Karmen, 2009). I USA blev våldtäkt inom
äktenskapet en brottslig handling år 1993 i alla 50 staterna (Karmen, 2009).
Våldtäkt bland män erkändes under brittisk lag först år 1994 (Karmen, 2009).
Verneals et al. (2001) menar att lagstiftningen i Storbritanien, vilken numera även
inkluderar anal penetration med penis men inte med objekt, har bidragit med ett
steg i rätt riktning från stigman som omger manlig våldtäkt. Men det finns
fortfarande sociala attityder som tar längre tid att förändra. Att jämföra nationell
med internationell definition av våldtäkt är av vikt, då benämningarna skiljer sig
en del från varandra samt att forskningen om det valda ämnet är övervägande
internationell.

Catherine MacKinnon (2014) understryker hur dagens västerländska samhällen
definierar våldtäkt som; samlag med tvång eller utan samtycke, eller både och. I
Storbritannien definieras det endast utan samtycke, i Frankrike endast med tvång
och våld och i merparten av USA så krävs båda kategorierna för att det skall
definieras som en våldtäkt.

MacKinnon (1983) anser att förövaren för en våldtäkt brukar tilldelas visa
karaktärsdrag som gynnar den traditionellt maskulina könsrollen. Kroppsspråk
som signalerar dominans associeras med förförelse, vilket blir en mer subtil form
av våldtäkt (Jackson, 1978).

6 Allmän lag är översatt från English Common Law (Karmen, 2009).
4
MacKinnon (1983) belyser att när manligt initiativtagande och dominans är det
styrande mönstren i det sexuella samspelet, blir begreppet medgivande
problematiskt, eftersom merparten av kvinnans medgivande grundas på
ojämlikhet där män är socialt betingande att ”inte veta” eller ”förstå vad kvinnor
vill ha”. Detta har bidragit till att kvinnans motstånd inte ses som genuint och
våldtäkten blir således samlag eftersom mannen uppfattar det så. Under dessa
förhållanden kan kvinnan inte ge ett sanningsenligt samtycke. Dessutom blir
kvinnans upplevelse tolkad och mätt utifrån ett manligt perspektiv av vad som
anses vara våldtäkt. Följaktligen innebär våldtäkt av kvinnan att hon underordnas
mannen (MacKinnon, 1989;1983).

Sexualiteten ur ett historiskt perspektiv
Under 1800-talet var sexualiteten motsägelsefull, dels genom medelklassens
familjeideal som utgjordes av den ansvarstagande fadern och den oskuldsfulla och
icke-sexuella modern, dels genom en annan baksida där inslag av dubbelmoral,
prostitution, förtryck och våld var något som tydligt existerade i äktenskapen
vilket man inte talade om (Bergenheim, 2005).
De sociala strukturerna försatte hustrun i en passiv roll, där manligt och kvinnligt i
samhället bestämdes av patriarkatet (Haslanger, 2012). Detta ledde till att kvinnan
internaliserade underordning och undergivenhet.

Michael Foucault (1978) menar att samhället, speciellt kyrkan, utövade makt på
människors sexualitet genom att kontrollera deras drift till att endast leda till
fortplantning. Kvinnans sexualitet eller könsdrift passade inte in i dessa ideal, utan
kvinnor som bejakade sin sexuella lust, förpassades antingen till samhällets lägre
klasser såsom slum eller till sjukhus. Kvinnorna delades således upp i de dygdiga
och de fallna (Bergenheim, 2005). Men även de gifta kvinnorna ansågs av
dåtidens samhälle ha en mörk inneboende sida, då det antogs att det fanns en
prostituerad inneboende i kvinnan och det var makens plikt att tygla sin frus
eventuella drift, vilket kunde ske genom fysiskt våld eller våldtäkt.

Mannens sexualitet var däremot ansedd som naturlig och könsdriften betraktades
som något biologiskt betingat där sexuell avhållsamhet kunde vara psykiskt,
fysiskt och socialt skadligt för hans hälsa och välbefinnande (Bergenheim, 2005).
Mannen kunde även stilla sin sexuella drift utanför hemmet, till exempel hos en
prostituerad kvinna (Bergenheim, 2005).

Men inte bara religionen kontrollerade kvinnans sexualitet. Även inom medicinen
utnyttjades denna i arrangerade tillställningar där den framställdes som ett
patologiskt tillstånd, exempelvis hysteri eller depression (Westerståhl, 2004:
Foucault, 1978). Det blir tydligt hur samhället värderar sexualiteten olika, där
kvinnors åtrå skall minimeras för att passa in i de feminina karaktärsdragen såsom
passivitet, från mannens aggressiva sexuella karaktärsdrag som anses vara mer
accepterad i samhället (Chesney-Lind, 2006; Shoemaker, 2010).

Våldtäkten är enligt Weis et al. (1973) en logisk förlängning av det traditionella
heterosexuella samlaget. Kvinnan skall ödmjukt respektera mannens begär för att
bibehålla ett meningsfullt förhållande. Mannen har uppfostrats för att förföra
kvinnor som inledningsvis kan vara motvilliga till sexuellt umgänge. Kvinnan har
i sin tur uppfostrats till att vara blygsam och försiktig och samtidigt gå mannen till
viljes (Weis et al. 1973). Våldtäkten inträffar endast om kvinnans potentiella
5