Table Of ContentLENA GEMZÖE är forskare vid Cent
rum för genusstudier, Stockholms
Universitet. H on har mångårig erfa
renhet av undervisning i feministisk
filosofi och genusvetenskap. Mellan
1988 och 1991 var hon redaktör.
för Kvinnovetenskaplig tidskrift.
Hennes doktorsavhandling i social
antropologi Feminine Matters.
Women's Religious Practices in a
Portuguese Town bygger på ett fält
arbete i Portugal och handlar bland
annat om modern Mariakult.
FEMINISM
FEMINISM
Lena Gernzöe
BILDA FÖRLAG
Forfattare Lena Gemzöe
Huvudredaktör Tomas Lappalainen
Redaktör Bo Tynderfeldt
Grafisk formgivning Sofia Scheutz
Bilda Förlag & Ide, Box 42 053, 12613 Stockholm, Tel. 08-709 04 00
[email protected]
www.bildaforlagide.se
© Lena Gemzöe och Bilda Förlag
Tryck ScandBook AB, Falun 2012
Första upplagan, åttonde tryckningen
ISBN 978-91-574-5935-0
Innehåll
Förord 7
Inledning-definitioner av feminism n
Invändningar mot ordboksdefinitionen 20
Fyra matriarker: Liberalfeminism, radikalfeminism, marxism/
socialistisk feminism och socialistisk radikalfeminism 30
Liberalfeminism JI
Frihet, jämlikhet och broderskap 32
In i offentligheten 35
Modern liberalfeminism 37
Könens natur 38
Samhällsmoderlighet 39
Kritiken av liberalfeminismen 42
Radikalfeminism 45
Könens natur 49
Radikalfeministiska kampfrågor 53
Kritiken av radikalfeminismen 55
Marxism/socialistisk feminism 57
Feminism och anarkism 63
Historisk materialism 64
Socialistisk radikalfeminism 67
Könens natur hos Marx och Engels 71
Den socialistiska radikalfeminismen och könens natur 73
Från patriarkat till genussystem 76
Genussystemet 79
Genusdualism 81
Arbetsdelningen mellan könen 85
Levi-Strauss om arbetsdelningen mellan könen 86
Kvinnors underordning 89
"Kvinnoutbyte" och psykoanalys 91
Kritiken av Rubin 92
Genussystem i svensk diskussion 93
sexualitet, moderskap, omsorg och kvinnors arbete 96
Prostitution, pornografi och sexuellt våld 96
Nya angrepp på heterosexualiteten som norm 99
Det moderna moderskapet 99
För och emot moderskap 101
Formande av könsidentitet 103
Omsorgsetik 106
Kvinnan som piga 109
Kvinnors underordning i arbetslivet 113
Kunskap - att vidga det mänskliga 118
Den manliga normen i vetenskapen 119
Kvinnor i filosofin 120
Att skapa feministisk kunskap 125
Kunskap är makt 128
Postmodernism, queer och feministiska män 131
Postmodernism 132
Feminism-en subjektiv ståndpunkt bland andra? 133
Kategorin "kvinna" och skillnader mellan kvinnor 136
Könens natur-postmodernt genus 137
Qyeerteori 141
Män och feminism 143
Etnicitet och kulturskillnad 148
Kultur och etnicitet 149
Den andre 151
Svart amerikansk feminism 152
Identitetspolitik och skillnadspolitik 155
Patriarkat eller kultur? 156
Feministisk utopi och vägen tilllycka 160
Reproduktion före produktion 161
Vägen tilllycka 165
Skillnad eller hierarki? 169
Lästips 173
Tack 175
Referenser q6
Noter 184
Register 189
6
Förord
Det är någonting konstigt med feminismens offentliga segertåg.
På pappret är det enkelt: feminismen hävdar för det första - och
kan bevisa - att kvinnor är förtryckta just i egenskap av att vara
kvinnor. För det andra vill den häva detta förtryck och förverk
liga jämlikhet mellan kvinnor och män. Detta är förstås bara en
ra
av många tolkningar av feminismens innebörd, men skulle
förneka att den dominerar. Det är också en gammal tanke, med
sina idehistoriska rötter i 17oo- och I8oo-talen. Massivt offent
ligt genomslag har den dock haft först under de senaste 30 åren.
Om man nu ser till den offentliga reaktionen på denna poli
rar
tiska ideologi under senare decennier så man intrycket att
den segrat sig fram till någon sorts kvävningsdöd. Det är det som
är det konstiga. Den offentliga debatten är utan tvekan feminis
ra
tisk i den här meningen. Ingen (eller i alla fall ytterligt som
inte tas på något större allvar) förnekar att kvinnor är förtryckta
och att det är rätt att häva förtrycket och förverkliga jämlikhet.
Vi har en manlig statsminister som deklarerar sig vara feminist.
Och en lång rad politiska reformer - från daghemsreformen
över föräldraförsäkringen till instiftandet av Jämo, kriminalise
ringen av sexköp med mera - har sjösatts helt eller delvis med
syftet att angripa kvinnoförtrycket.
Ändå kvarstår förtrycket i massiv skala på samhällsområde ef
ter samhällsområde. Från den politisk/ekonomiska sfären där
kvinnor allmänt sett har mindre makt, lägre lön och sämre jobb
än män, över familjesfären där småbarnsmödrar utför dubbelt så
7
mycket obetalt hemarbete som småbarnsfäder och kultursfåren
där kvinnor är objektifierade och marginaliserade och till det
rena våldets nivå med kvinnomisshandel och sexuellt utnyttjan
de. Som kvinnomaktsutredningen uttryckte det: "Alla är överens
om att jämställdhet är bra, jämställdhet ska vi ha. Ändå blir det
inte så. Varför?"
Frågor om kvinnoförtryckets mekanismer har uppenbarligen
inga enkla svar och problemet inga enkla politiska lösningar.
Dessa frågor tillhör vår kulturs och samhällsforskningens djupa
re gåtor. I den här boken pekar Lena Gemzöe ut variations-och
iderikedomen i den filosofiska och intellektuella tradition som
borrat djupast i dessa frågor, det vill säga den feministiska tradi
tionen. Hon pekar ut skillnader och likheter mellan liberalfemi
nism, marxistisk feminism, radikalfeminism och vad hon väljer
att beteckna som socialistisk radikalfeminism.
Här friläggs djupa skiljelinjer som inte minst går i dagen i an
slutning till frågor om uppdelningen av samhället i en privat och
offentlig sfår. I grova drag ser liberalfeminismen lösningen på
problemen genom att vi offentligen-genom lagstiftning, i poli
tiken och genom att bekämpa fördorpar - skapar en arbetsmark
nad och en politisk sfår där kvinnor har samma rättigheter som
män. Den traditionella marxistiska lösningen går ut på att om
stöpa det ekonomiska systemet och organiseringen av lönearbe
tet med utgångspunkt i arbetarklassens intressen - och menar
att man därigenom så att säga f'ar kvinnofrigörelsen på köpet.
Radikalfeminismen och dess socialistiska variant menar att
problemet går djupare än så. Dessa riktningar ser inte lösningen
uteslutande i att kvinnor på jämställd fot tar plats bredvid män
nen i den makt- och prestigegenomkorsade värld vi kallar den
"offentliga". I stället ses vår kulturs sätt att separera och olika
värdebemänga en offentlig sfår - som inbegriper politik, lagar,
arbetsmarknad och makt - och en privat eller personlig sfår -
som inbegriper nära relationer, omsorg, sexualitet och reproduk-
8 FEM!N!SM
