Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh och Magnus Henrekson

175 Pages·2011·2.39 MB·Swedish

Andreas Bergh & Magnus Henrekson
Varför går det
bra för Sverige?
Om sambanden mellan offentlig
sektor, ekonomisk frihet och
ekonomisk utveckling
FORES+IVRIG 2012
Varför går det bra för Sverige?
Om sambanden mellan offentlig sektor,
ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling.
©2012 Andreas Bergh & Magnus Henrekson

FORES+IVRIG
Bellmansgatan 10
118 20 Stockholm
www.fores.se www.ivrig.org

Papper: Munken Lynx (inlaga), Profi Silk (omslag)
Tryck: Livonia Print, Lettland (2012)
ISBN: 978-91-979505-0-3

Om författarna
Andreas Bergh är välfärdsforskare och föreläsare i national-
ekonomi, verksam vid Lunds universitet och Institutet för
Näringslivsforskning. Han disputerade 2003 på en avhand-
ling om den svenska välfärdsstaten och var gästforskare
vid Harvard våren 2004. Förutom välfärdsstaten och för-
delningsfrågor rör Andreas Berghs forskning tillit, tillväxt,
globalisering och utvecklingsekonomi. Han har tidigare bl.a.
givit ut Den kapitalistiska välfärdsstaten (Norstedts, 2009).
Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet
Box 55665, 102 15 Stockholm
Tel: [phone], Fax: [phone]
[email protected]
Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och vd
för Institutet för Näringslivsforskning. Han disputerade 1990
vid Göteborgs universitet på en avhandling om förklaringar
till den offentliga sektorns tillväxt. Under stora delar av
1990-talet forskade han främst om förklaringar till ekono-
misk tillväxt. Sedan slutet av 1990-talet forskar han huvud-
sakligen om entreprenörskapets ekonomi. Fram till 2009 var
Magnus Henrekson också innehavare av Jacob Wallenbergs
forskningsprofessur vid Nationalekonomiska institutionen,
Handelshögskolan i Stockholm.
Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Box 55665, 102 15 Stockholm
Tel: [phone], Fax: [phone]
[email protected]
Innehållsförteckning
Tabellförteckning _____________________________________________10
Figurförteckning ______________________________________________11
Förord ________________________________________________________13
Sammanfattning ______________________________________________17
Kapitel 1. Varför tillväxt är viktigt och
varför staten spelar roll ___________________________21
Kapitel 2. Hur kan vi veta om en stor offentlig
sektor är bra eller dålig för tillväxten? ______________31
Hur mäta offentlig sektors storlek? ________________________________________34
I vilka länder ska sambandet undersökas? __________________________________38
Vilka ytterligare faktorer bör beaktas? ______________________________________38
Hur vet vi vad som orsakar vad? ___________________________________________40
De fyra metodproblem som måste lösas ___________________________________41
Teoretiskt sett, borde en stor offentlig
sektor främja eller hämma tillväxten? ______________________________________42
Staten kan vara tillväxtfrämjande… ________________________________________46
… men staten kan också hämma tillväxten _________________________________50
Vilka väger tyngst, de positiva eller negativa effekterna? _____________________53
Kapitel 3. Vad visar forskningen? __________________57
Tidiga komparativa studier ________________________________________________60
Mer sofistikerade studier A: Bayesian Averaging over Classical
Estimates (BACE) _______________________________________________________64
Mer sofistikerade studier B: paneldata med fixa effekter _____________________69
BACE kombinerat med paneldata _________________________________________73
Är den negativa korrelationen ett utslag av omvänd kausalitet? _______________77
Avslutande kommentarer _________________________________________________81
Kapitel 4. Yrkesmässig produktion av personliga
tjänster försvåras i högskatteländer ________________85
Marknadsarbetet är bara en del av allt arbete _______________________________87
Vad förklarar skillnader i marknadsarbetets omfattning? ______________________88
Effekter på samhället ____________________________________________________95
Kompenserande åtgärder på senare år _____________________________________98
Kapitel 5. Institutioner och ekonomisk
utveckling ______________________________________ 105
Varför är institutioner betydelsefulla? _____________________________________109
Kapitel 6. Att förklara den ekonomiska
utvecklingen i Sverige ___________________________113
Institutioner och offentlig sektors storlek __________________________________115
Tillväxtfrämjande reformer i Sverige ______________________________________117
Välfärdsstaten och globaliseringen _______________________________________122
Tillit, välfärdsstat och ekonomisk utveckling _______________________________125
Kapitel 7. Slutsatser _____________________________129
Därför går det bra för Sverige ____________________________________________133

Appendix I: Avregleringarna och avkorporativiseringen av
svensk ekonomi ______________________________________________139
Appendix II: Resultat från annan forskning med syfte att
förklara tillväxt _______________________________________________151
Referenser ___________________________________________________155
Register _____________________________________________________171
Tabellförteckning
Tabell 1. Olika mått på den offentliga sektorns storlek ___________35
Tabell 2. Resultat från några av de tidiga tvärsnittsstudierna ____60
Tabell 3. 18 variabler som förklarar långsiktig tillväxt ____________66
Tabell 4. Nyare paneldatastudier med länderspecifika
fixa effekter ___________________________________________________70
Tabell 5. Fyra variabler och deras effekt på tillväxten enligt
Bergh och Karlsson (2010) _____________________________________75
Tabell 6. Jämförelse mellan olika studier – Beroende variabel:
årlig tillväxt i BNP per capita ___________________________________76
Tabell 7. Avlönat arbete, oavlönat arbete, och tid med barnen i
Sverige och USA, senaste tillgängliga år från
tidsanvändningsstudier ________________________________________89
Tabell A1. Nyckeluppgifter om graden av korporativism i den
svenska ekonomin 1985–89 jämfört med 2008 (eller senast
tillgängliga år) ________________________________________________142
10
Figurförteckning
Figur 1. De högsta marginalskatterna i Sverige och USA ________26
Figur 2. Skatteuttag som andel av BNP i Sverige och USA _______26
Figur 3. Korrelation mellan tillväxt och skatteuttag i
OECD-länderna 1970–2005 _____________________________________32
Figur 4. Korrelation mellan tillväxt och skatteuttag i
OECD-länderna 1970–2005, rensat för länder med tillväxt
över sex procent ______________________________________________33
Figur 5. Korrelation mellan genomsnittlig tillväxt per
decennium och skatteuttag över decennier i OECD-länderna,
1970–2005 ____________________________________________________33
Figur 6. De offentliga utgifternas andel av BNP,
Sverige 1800–2011 ____________________________________________37
Figur 7. ARMEY-kurvan ________________________________________52
Figur 8. Antal arbetade timmar i genomsnitt per person
i åldrarna 15–64 år, Sverige och USA, 1956–2003 _______________90
Figur 9. Skattefaktorns utveckling för industriarbetare,
tjänsteman och högre chef, Sverige 1952–2010__________________93
Figur 10. Real BNP per capita i USA, Sverige och EU15
1970–2007. Index 100 = USA 1970 _____________________________115
Figur 11. Skatteintäkterna som andel av BNP i Sverige,
1980–2010 (procent) __________________________________________117
Figur 12. Ökning av ekonomisk frihet (grå stapel)
och globalisering (svart stapel) mellan 1970 och 2000 __________120
11