Ett återbesök i Stora Förvar och en ny bild av mesolitikum på Gotland Apel, Jan

19 Pages·2017·2.78 MB·Swedish

by  Paul Wallin

Ett återbesök i Stora Förvar och en ny bild av mesolitikum på Gotland
Apel, Jan; Storå, Jan
Published in:
Arkeologi på Gotland 2
2017
Document Version:
Förlagets slutgiltiga version
Link to publication
Citation for published version (APA):
Apel, J., & Storå, J. (2017). Ett återbesök i Stora Förvar och en ny bild av mesolitikum på Gotland. I P. Wallin, &
H. Martinsson-Wallin (Red.), Arkeologi på Gotland 2: Tillbakablickar och nya forskningsrön (s. 9-18). Uppsala
University.
Total number of authors:
2
General rights
Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:
Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors
and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the
legal requirements associated with these rights.
• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study
or research.
• You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain
• You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal
Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/
Take down policy
If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove
access to the work immediately and investigate your claim.
LUND UNIVERSITY
PO Box 117
221 00 Lund
[phone]
ARKEOLOGI PÅ GOTLAND 2
Tillbakablickar och nya forskningsrön

Aktuell forskning presenterad vid ett symposium den 29 september – 1 oktober 2016
Arrangerat i ett samarbete mellan Uppsala universitet och Gotlands museum

Redaktörer: Paul Wallin och Helene Martinsson-Wallin

Redaktionskommittee: Sabine Sten och Per Widerström

2017
ISBN: 978-91-88759-03-0
© 2017 Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet & Gotlands Museum

Omslagsbild (framsidan): Hänge funnet vid utgrävningar sommaren 2013 vid bildstenarna i Buttle Änge. Hängets
storlek är 48 x 42 x 2 mm och består av kopparlegering, är ornerad på ena sidan och dateras till yngre järnåldern.
Foto: Gustav Malmborg

Omslagsbild (baksidan): Romersk silverdenar med kejsare Septimius Severus i profil präglat ca 197 e.Kr., funnen vid
norra ingången i husgrunden Buttle Raä 43:1, beläget på änget vid bildstenarna.
Foto: Gustav Malmborg
Innehållsförteckning

Förord
Paul Wallin och Helene Martinsson-Wallin 1
Arkeologi på Gotland - några minnen och reflektioner
Gustaf Trotzig 3
Ett återbesök i Stora Förvar och en ny bild av mesolitikum på Gotland
Jan Apel & Jan Storå 9

Vad kan arkeologiska skelett berätta om hälsan
förr i tiden?
Sabine Sten 21

Gotland f.Kr. – En konfliktarkeologisk odyssé
Anders Bornfalk Back 33

DNA-analys av arkeologiska material
Magdalena Fraser, Helena Malmström, Jan Storå, Emma Svensson 43

Populationsgenetiska mönster på Gotland under Mesolitikum.
-En studie av Gotlands första invånare
Emma Svensson & Magdalena Fraser 53

Populationsgenetiska mönster på Gotland under Neolitikum
-Trattbägarkulturen och Gotlands äldsta monument, en tvärvetenskaplig fallstudie
Magdalena Fraser 67

Populationsgenetiska mönster på Gotland under Neolitikum.
-Den gropkeramiska kulturen
Helena Malmström 81

Tidigneolitikum på Gotland: Nya rön med keramikstudier i blickfånget
Helene Martinsson-Wallin och Erika Lidman 89
Förändringar, aktiviteter och ben:
Utvecklingen av den gropkeramiska lokalen Ajvide på Gotland
Alexander Sjöstrand 99

Djurhanteringen på Ajvide: En osteologisk undersökning av förekomsten av arter
och hantering av ben från olika områden av Ajvidelokalen
Anders Gustavsson 107

Analyser och tolkningar av begravningspraktiker hos mellanneolitisk
gropkeramisk kultur på Gotland: Med Ajvidelokalen i fokus
Paul Wallin 117

Gotlands mellanneolitiska hybridkultur (stridsyxekultur)
Erik Palmgren 129

Bronsålderns bosättningsområden och boplatser på Gotland
Gunilla Runesson 137
Bronsåldersrösen på Gotland: Monumentens biografi
Helene Martinsson-Wallin 147
Skeppssättningar och ett maritimt nätverk i Östersjön under yngre bronsålder
Joakim Wehlin 161
Delar av ett landskap.
Om åkerbruk, gravfältsbildning och järnframställning
under förromersk järnålder på Gotland
Anna Arnberg 175
Gårdar, byar och social struktur på Gotland under järnålder och medeltid
Gustaf Svedjemo 183
Arkeologiska undersökningar av bildstensplats
och stengrundshus vid Buttle Änge, Gotland
Alexander Andreeff 191

Bronsmasken från Hellvi
Neil Price och Per Widerström 199
Väktare i graven
Berit Sigvallius 209
Runbruk på Östersjöns öar: Öland, Gotland och Bornholm
Laila Kitzler Åhfeldt 215
Land, arv och silver – Gotlands depåfynd i ett nytt ljus
Jörn Staecker 223
Början på slutet – Gandarveskatten ca 1060
Kenneth Jonsson 231
Romaprojektet. Om det gotländska alltinget och dess mötesplats
Majvor Östergren 237
Från kust till kust – Gjuterifynden från Stora Förvar och Stora Karlsös roll i vikingatida fjärrhandel
Ny Björn Gustafsson 243
Begravningar, bebyggelse och begravd bebyggelse:
Långtidsperspektiv på Silte kyrka och socken, ca 1000-1400 e.Kr.
Adam Hultberg & Victor Niels Love Melander 253
Visby före 1288 – tätort, fältslag eller vad?
Nils Blomkvist 265
De begravda vid Korsbetningen: Individperspektiv på skelett från 1361
Petter Åkeson 275
Kött, mat, sopor och avfall i det medeltida Visby
Gustav Malmborg 285
Hur påverkar nedbrytningsfaktorer arkeologisk osteoporosforskning?
Caroline Ytterman, Ulrika Brynnel, Tom Sandström, Sabine Sten 295
Gotländska lanthamnar och fiskelägen:
Kustbrukets sociopolitiska betydelse under hög- och senmedeltid
Peter d’Agnan 303
"..skall warden till Skräck och warnagel och sigh till wällförtjent straff uphängias här"
Per Widerström 315
Författare och kontaktuppgifter

Peter d’Agnan ([email protected])
Alexander Andreeff ([email protected])
Jan Apel ([email protected])
Anna Arnberg ([email protected])
Nils Blomkvist ([email protected])
Anders Bornfalk Back ([email protected])
Ulrika Brynnel ([email protected])
Magdalena Fraser ([email protected])
Ny Björn Gustafsson ([email protected])
Anders Gustavsson ([email protected])
Adam Hultberg ([email protected])
Kenneth Jonsson ([email protected])
Laila Kitzler Åhfeldt ([email protected])
Erika Lidman ([email protected])
Gustav Malmborg ([email protected])
Helena Malmström (Helena.Malmströ[email protected])
Helene Martinsson-Wallin ([email protected])
Victor Niels Love Melander ([email protected])
Erik Palmgren ([email protected])
Neil Price ([email protected])
Gunilla Runesson ([email protected])
Tom Sandström ([email protected])
Berit Sigvallius ([email protected])
Alexander Sjöstrand ([email protected])
Jörn Staecker ([email protected])
Sabine Sten ([email protected])
Jan Storå ([email protected])
Gustaf Svedjemo ([email protected])
Emma Svensson ([email protected])
Gustaf Trotzig ([email protected])
Paul Wallin ([email protected])
Joakim Wehlin ([email protected])
Per Widerström (per.widerströ[email protected])
Caroline Ytterman ([email protected])
Petter Åkeson ([email protected])
Majvor Östergren ([email protected])
Ett återbesök i Stora Förvar och en ny bild av
mesolitikum på Gotland
Jan Apel och Jan Storå

År 2010 påbörjades forskningsprojektet De gotländska Kronologiska omständigheter i grottan Stora
pionjärbosättningarna med målsättningen att skapa en
Förvar
djupare kunskap och förståelse om de äldsta mesolitiska
För förståelsen av Gotlands mesolitikum utgör grottan
bosättningarna på ön. Vi önskade genomföra förnyade
Stora Förvar på Stora Karlsö något av en nyckel och
analyser av arkeologiska fyndmaterial med fokus på
referensram, även om platsen bör betraktas som unik.
stenmaterialet och osteologiska fynd. Vår förhoppning var
Grottan grävdes ut redan 1888-1893 av Lars Kolmodin
att även kunna genomföra riktade fältundersökningar av
och Hjalmar Stolpe (Schnittger & Rydh 1940). Grottan är
utvalda platser och en central fyndplats för projektet var
ca 25 m djup och det ursprungliga kulturlagret, som var
grottan Stora Förvar på Stora Karlsö.
över 4 m tjockt, grävdes ut i sektioner (A-I) och i 0,3
Den gotländska pionjärfasen som vi behandlar här
meter tjocka stick, en svensk fot (Schnittger och
sträcker sig mellan 9200 och 7600 före nutid. Det är en tid
Rydh1940). Ingen annanstans finns en nyttjande-
när miljö och klimat i Östersjöområdet genomgår om-
kontinuitet på samma plats som sträcker sig över en så
fattande förändringar. Under senboreal tid (9200-8200
lång tid, längre än 9000 år. I vissa delar av grottan kan
före nutid) täcktes Gotland av en ljus skog bestående av
man urskilja 14 olika lager.
tall i de kalkrika kustområdena medan björk, alm, ek och
De första tolkningarna om lokalen försvårades av att
hassel var vanliga i inlandet där det fanns en bördigare
man saknade exakta dateringar. Den mäktiga stratigrafin
jordmån (Påhlsson 1977; Österholm 1989: 14). Årsmedel-
i grottan hade uppenbarligen bildats under en mycket lång
temperaturen likande dagens men klimatet var mer
tid men det var ändå svårt att fastställa en relativ
inlandsbetonat med kallare vintrar och varmare somrar.
kronologi inom lokalen. Den stratigrafiska integriteten var
Östersjön var en sötvattensjö, Ancylussjön, men en
under en lång tid ifrågasatt delvis p.g.a. den ursprungliga
gradvis ökande temperatur innebar att Atlantens havsnivå
grävningsmetodiken men också på grund av hur fynden
steg och efter omkring 8500 år flödade saltvatten in i
hade hanterats efter grävningarna (se t.ex. Lidén 1942,
Östersjön genom Öresund (Andrén et al. 2011). Dessa
Rydbeck 1950 och Althin 1951). Senare arbeten har
grovskaliga förändringar är viktiga för förståelsen av
kunnat skapa klarhet i de stratigrafiska omständigheterna i
bosättningens utveckling och karaktär även om vi här
grottan (Knape och Ericson 1988; Lindqvist & Possnert
arbetar med en regional problematik. Vi sammanfattar här
1997, 1999).
våra resultat av projektet mot bakgrunden av tidigare
Ett viktigt mål med vårt forskningsprojekt har varit att
resonemang och tolkningar om Gotlands Mesolitikum.
utvärdera de mesolitiska kulturlagrens integritet och ka-
9
raktär i grottan. Som ett led i projektet genomfördes

därför sommaren 2013 en efterundersökning och en
digital 3D-skanning av grottan (Apel et al. 2015) (Figur
1). Vi hade vid tidigare besök kunnat se att det fanns fynd
av ben och sten i jordlager mellan stenarna i grottans
golv, något som antydde att det kunde finnas bevarade
kulturlagerfickor som inte grävts ut. Syftet med fältarbetet
var att undersöka detta närmare genom att utföra be-
gränsade provgrävningar. Tre mindre schakt (Figur 1-2)
undersöktes varav de två som togs upp längst inne i
grottan visade sig innehålla orörda mesolitiska lager.
Kulturlagren i provrutorna vattensållades i 4 och 2 mm
såll och fynden tillvaratogs i enheter om 0,5 x 0,5 m och i
5 cm stick. Med hjälp av en mobil 3D-skanner upp-
rättades en digital, tredimensionell modell över grottan
(Lundström 2016; Landeschi et al. 2017). Syftet med
modellen var att skapa ett underlag för att kunna re-
konstruera den lagerföljd som dokumenterades vid den
ursprungliga undersökningen av grottan och därmed få en
möjlighet att närmare knyta de arkeologiska fynden till
mera exakta fyndkontexter i grottan. Lagerföljden i de två
inre schakten visade sig bestå av sand med inslag av sot.
Figur 1. Stora Karlsö med grottan Stora förvar. Digital

bearbetning: Giacomo Landeschi, Institutionen för

arkeologi och antikens historia, Lunds Universitet.

Fig ur 2: Digitaliserad
fält ritningar över Stora
För var. Vänster: planritning

med schakten markerade.

Höger: ritning av östra

profilen i schakt 2 (PG 2, 5 och

6). Renritning: Jan Storå.

10
På flera ställen har kalk som runnit nerför grottans väggar brottet under senmesolitikum kan ha varit något kortare

infiltrerat kulturlagret och/eller bildats närmast väggarna än vad man tidigare har bedömt, troligen är det runt ca.
under kulturlagrens formation. Förutom dessa kalkskikt 1400 år (Figur 3). Vi har således fått en bättre uppfattning
gav de påträffade kulturlagren ett homogent intryck och än tidigare om de stratigrafiska och kronologiska
de låg av allt att döma i ursprungligt läge. Förekomsten av omständigheterna i grottans undre lager. De övre lagren
intakta kulturlagerfickor innebär nya möjligheter att få från den sena stenåldern och fram till järnålder/medeltid
viktig information om grottans tidiga användning. är dock ännu inte lika väl undersökta och dokumenterade.
Tidigare utförda dateringar av fynd ur grottan har visat
att kulturlagrets understa 3-4 lager kan knytas till
perioden 9200-7800 före nutid (Apel et al. 2017, Fynd från 2013 års undersökningar vid
Lindqvist & Possnert 1999). I lager som överlagrar dessa grottan Stora Förvar
finns däremot dateringar både från den första fasen och
Under grävningen 2013 tillvaratogs fynd av bergart,
från tidigneolitikum (ca 6000 före nutid). Grottan har
flinta, bränd lera/keramik, djur- och enstaka människoben
således använts under tidig- och mellanmesolitikum men
(se Apel et al. 2015). Flintan bestod framförallt av lokal
under senmesolitisk tid finns ett avbrott eller en hiatus
ordovicisk flinta men det förekommer även en kvartsit-
som bedömts till ca 2000 år (Lindqvist & Possnert 1999).
liknande, blåvit lokal flinta. En stor andel kärnor/avslag
I samband med undersökningarna 2013 valdes sex fynd ut
med cortex tyder på att strandflintor använts som
för 14C-datering. Ett sälben och en människotand med
råmaterial. Man har uppenbarligen tillverkat stenredskap
bevarade rötter som kom från schakt 2 och ett laxben från
under vistelsen i grottan. I det ca 8.5 kg stora
schakt 3 daterades till intervallet 9200-9000 före nutid,
benmaterialet som samlades framkom ben av framförallt
det vill säga till grottans tidigaste användningsperiod (se
säl samt hare, fisk och fågel men även enstaka före-
Figur 4 och Lindqvist & Possnert 1999; Apel et al. 2015;
komster av tamdjur som får/get, nötkreatur och svin. Av
Apel & Storå 2017; Apel et al. 2017; Boethius et al.
människa tillvaratogs några skallfragment, en mjölktand
2017). Ytterligare fyra prover av säl- och fårben som
med bevarade rötter samt fragmenterade fotben.
tillvaratagits in situ i kalkkonkretioner i grottans väggar
I materialet från 2013 är gråsäl och vikare vanligast
valdes ut för 14C-datering. Dessa fynd satt inkilade på
medan grönlandssäl inte säkert har identifierats. Detta
olika nivåer av grottans väggar och kunde på ett konkret
stämmer väl överens med tidigare observationer i de
sätt belysa kulturlagerbildningen i grottan. Dessa date-
mesolitiska lagren (Pira 1926; Possnert och Lindqvist
ringar bekräftade att väggens understa meter kan dateras
1997). I fiskbensmaterialet finns ett stort inslag av
till den tidigaste mesolitiska fasen medan djurben från c.
laxfisk—vilket är vanligt på mesolitiska lokaler—men
1,2 meter och uppåt är av yngre datum (Apel et al. 2015).
ovanligt på neolitiska, gropkeramiska lokaler. En viktig
Övergången i stratigrafin mellan den mesolitiska och den
observation som vittnar om de nyfunna lagrens integritet
neolitiska fasen bör alltså ligga mellan 0,6-1,2 meter över
är att det finns några rörben från unga sälar där även de
grottans golv beroende på var man befinner sig. Då
lösa ledändorna till benen finns bevarade. Då dessa
grottans golv sluttar mot mynningen är de mesolitiska
påträffats i närheten av varandra verkar omfattande
lagren tjockast där och tunnare längst inne i grottan. Detta
störningar inte ha skett. Möjligheten att sammanfoga två
bekräftas ytterligare av en digital analys av keramikens
spån är också en tydlig indikation på stratigrafisk
spridning i lagerföljden (Lundström 2016) och även av
integritet. Enstaka fynd av yngre keramik och ben från
analyser av djurbenen i olika delar av grottan. En ny
tamdjur - och torsk - visar att det även finns ett yngre
modellering av alla dateringar från grottan antyder att av-
inslag bland fynden. De framkom dock i de övre lagren av
11